Stora torget

Stora torget

Ända
sedan 1200-talet var Stora torget stadens centrum. I norra delen av torget låg
Helgeandsgården, en kombination av fattigstuga, vårdcentral och äldreboende.
Vid västra delen låg rådstugan som brann ned i slutet av 1470-talet.
Helgeandskyrkan, nuvarande rådhuset, byggdes i öster på 1470-talet. När
kungligheter vid sina besök i Arboga ville tala till folket blev Stora torget
den naturliga platsen. Så gjorde även hertig Karl, den blivande Karl IX, som
sammankallade en riksdag till Arboga andra söndagen i fastan 1597, när det var
marknad och staden kryllade av allmoge och köpstadsfolk. Riksdagshandlingarna
beskriver att hertigen flera gånger talade till “den grå hopen“ på torget från
en uppbyggd estrad där nuvarande rådhuset ligger. Genom Arbogabornas bifallsrop
fick hertig Karl bekräftat att han hade stöd för sin hårda politik mot kungen,
brorsonen Sigismund. Det här var sista gången Arboga var mötesplats för en
riksdag.

Staden hade egen avrättningsplats upp mot Brattberget, men en och
annan avrättning skedde också på Stora torget. Vid Persmäss 1667 avrättades en
dråpdömd person här. Persmäss den 29 juni var Arbogas höjdpunkt när stan var
full av folk. Tidpunkten för avrättningen var väl vald: folket skulle se hur
det gick för den som bröt mot lagen. Stora torget var också platsen för
brandkårens sprutmönstringar och skarpskyttarnas militära övningar, liksom för
arbetarnas demonstrationer. Och naturligtvis för torghandeln på lördagarna, när
pigor och borgerskapets damer kom för att se vad bönderna runt Arboga hade att
erbjuda.