Storkyrkan, Ingegerdsleden

STORKYRKAN, Bykyrkan som
blev stor.

När Storkyrkan började
byggas vet man inte, men förmodligen omkring 1240, några år innan Birger Jarl
hade grundlagt staden Stockholm. Kyrkan byggdes för de fiskare och sjömän som
befolkade platsen och låg därför i kanten av den gamla stadskärnan nära
dåtidens strandlinje. Kyrkan helgades åt Sankt Nikolaus, den givmilde biskopen
från Myra med den röda mitran, sjö- och handelsmännens beskyddare och
förebilden till den vitskäggige gestalt som ger oss gåvor på julafton. Första
gången kyrkan nämns i skrift är 1279, då riddaren Johannes Karlsson i sitt
testamente lovar en mark silver till ”ecclesia Sanct Nicolai in Stockholm”. Den
kallades oftast bykyrkan eller Sankt Nicolai. Först på 1600-talet fick den
namnet Storkyrkan, då andra församlingskyrkor byggdes på malmarna i det växande
Stockholm. 1336 sker den första kröningen i kyrkan, då Magnus Eriksson och
drottning Blanche blir krönta. I kröningsföljet går deras husfru. Hon kommer
med tiden att bli känd som den heliga Birgitta. Kyrkan bestod vid den här tiden
av tre skepp med ett torn i väster. I mitten av 1300-talet utvidgades kyrkan
med ett stort kapell på södra sidan, Vårfrukapellet helgat åt Maria Jesu moder.
Som mest hade kyrkan närmare fyrtio kapell, helgade åt olika helgon. De flesta
revs under reformationen. Men Själavårdskapellet från 1421 på södra sidan av
tornet skonades. I slutet av århundradet dekorerades kapellet av Albertus
Pictor. Under Buchardt Prechts praktfulla predikstol från 1702 ligger Olaus
Petris gravhäll. Kyrkobesökarna kallade sin herde för ”Mäster Olof i holken”.
”Holken”, det vill säga predikstolen, var hans borg, varifrån han inte bara
predikade den nya lutherska läran, utan även gick till strid mot Gustav Vasa,
som han tyckte var alltför ogudaktig. Den 20 april 1535 sågs ett järtecken på
himlen över Stockholm i form av sex vädersolar, eller halos. Ett sådant tecken
betydde, enligt Olaus Petri, ”stora herrars död, pest och dyrtid, stor ångest
och nöd”, vilket han ansåg kungen vara skuld till. Han lät kungens hovmålare
Urban Målare föreviga det hela, för att sedan hänga upp bilden i Storkyrkan.
För denna provokation dömdes Olaus Petri till döden, men han benådades kort
därefter. I dag är tavlan, som förövrigt är en kopia, intressant då det är den
äldsta bilden av Stockholm. Här kan man se hur den gotiska kyrkan såg ut innan
Storkyrkan i Stockholm är också domkyrka i Sveriges yngsta stift. Gustav Vasa
lät riva högkoret för att få bättre sikt för slottets kanoner. 1740 revs
Storkyrkans höga gotiska torn och ett nytt byggdes som gick mer i stil med det
nya barockslottet. Den gotiska interiören med sina fem skepp bevarades dock.
1925 invigs i kyrkan det ekumeniska möte, som Nathan Söderblom tagit
initiativet till. 660 ombud, representanter för cirka 300 miljoner kristna,
deltar. 1942 bildas Stockholms stift och Storkyrkan blev domkyrka. 1998 blir
Caroline Krook stiftets första kvinnliga biskop. Olaus Petri skulle inte ha
trott sina ögon.

Ur “Ingegerdsleden:
Pilgrimsled för andlighet, kultur och fred” utgiven av Svenska kyrkan. Finns
som PDF: https://www.svenskakyrkan.se/filer/Ingegerdsleden_bok.pdf