Blåalt, Naturreservat

Blåalt är en gammal, orörd skog som främst består av ek och bok. Träden är mellan 160 och 240 år gamla och är hem för många sällsynta mossor och lavar. En 2,5 kilometer lång strövstig leder dig genom reservatets centrala delar.
Skogarna i Blåalt är en del av ett större område präglat av ädellövskog. Främst finns det ek och bok i skogen men mindre sumpskogar förekommer här och var i terrängsvackorna.

Skog med lång historia

Reservatet har lång historia som skogsmark, något som är ovanligt i denna region som under 1700- och 1800-talen dominerades av öppen ljunghed. Området var under samma tid en del av en större utmarksskog kallad "Kårarps skog". Det var först i slutet på 1900-talet som det byggdes vägar i området. Innan vägarna kom på plats var Blåalt svårtillgängligt. Att området var svårt att nå under lång tid har bidragit till att så stora delar av skogarna bevarats orörda.

Många ovanliga lavar och mossor

Eken och bokens ålder i området varierar mellan 160 och 240 år. Skogen har inte påverkats mycket av skogsbruk. Den nästan orörda och åldrande ädellövskogen har höga biologiska värden med en rad sällsynta arter av mossor och lavar, som till exempel bokfjädermossa och bokkantlav. Död ved i form av högstubbar (stående döda träd) och lågor (liggande döda träd) finns också. Den döda veden kan trots namnet innehålla mycket liv och förekomsten av död ved är viktig för bland annat vedsvampar, insekter och hackspettar. Skogsduva, mindre hackspett och mindre flugsnappare är några intressanta fågelarter som finns i skogen.

Strövstig och svinkätte

Genom naturreservatets kärnområde kan du gå en 2,5 kilometer lång strövstig. I närheten av stigen finns en gammal svinkätte. Den är en rest från den tid då ollonsvin hölls på bete i bokskogen. Till svinens skydd byggde man då svinkättar eller svinabodar, som ofta bestod ofta av sten. Stenen som bildade svinkätten i Blåalt ligger kvar på sin plats än idag.