Friluftsliv

Friluftslivets traditioner och ursprung i de skandinaviska länderna, särskilt Sverige och Norge, grundar sig i olika värden som enkelhet, människans förhållande till naturen och individens möjlighet till att leva och bo i naturen. Att tillbringa tid utomhus i naturliga och kulturella landskap för välbefinnande och naturupplevelser.

Varför friluftsliv?

Friluftsliv bidrar till fysisk och mental hälsa. Frisk luft, solljus och rörelse är avgörande för vårt välbefinnande.

Friluftsliv och utomhusvistelse främjar en djupare förståelse för den naturliga världen, ekosystem och biologisk mångfald.

Friluftsliv kan stimulera lokala ekonomier, främja turism och skapa arbetstillfällen relaterade till utomhusaktiviteter.

Historia

Begreppet friluftsliv sträcker sig så långt tillbaka i Sveriges historia som till tidigt 1700-tal. Då inträffade det som har kommit att kallas den ”gröna vågen”, vilket innebar att naturen kom att utgöra en viktigt del i dåtidens samhälle samt människors möjligheter till återhämtning och aktivering av kropp och själ. Tidigare hade naturen upplevts som skrämmande och förknippats med osäkerhet och fara. men utgjorde nu t en plats där hälsofrämjande aktiviteter så som vandring, besök i parker eller nyanlagda badhus utgjorde de primära friluftsaktiviteterna. De nyttjades dock främst av den högre samhällsklassen och bemedlade personer under denna tid eftersom det både ansågs exklusivt och krävde goda ekonomiska förutsättningar.

Under 1800-talet kom friluftsliv att bli populärt och tillgängligt även för de lägre samhällsklasserna, vilket bland annat var ett resultat av industrialisering och urbanisering, men framförallt av uppkomsten av flera naturfrämjande organisationer som exempelvis Svenska Turistföreningen (STF) och Friluftsfrämjandet.

Industrialiseringen och urbaniseringen under 1930-talet medförde ett ökat välstånd i de skandinaviska städerna vilket skapade bättre förutsättningar för den breda allmänheten att bedriva friluftsliv.

Bättre arbetsförhållanden och mer fritid, följdes av den ”tredje gröna vågen” under 1950-talet, med ökat intresse för miljö- och naturfrågor. Allmänheten fick ta del av friluftsliv utifrån nya perspektiv genom media och politik. Bland annat började välfärden diskuteras utifrån ett miljöperspektiv. Nu byggdes vandrarhem och campingplatser samtidigt som utbudet av vandringsleder runt om i Sverige ökade markant.

Under 1960-1970-talet ökade möjligheterna att bedriva friluftsliv i närområdet genom att motionscentraler och friluftsgårdar byggdes i närheten av städerna. Vanliga friluftsaktiviteter var paddling, vandring och längdskidåkning.

Sedan instiftandet 2014 firas varje år, den 29 april, Svenska friluftsdagen för att uppmärksamma alla positiva effekter som utomhusvistelse har såväl på fritiden som under skol- och arbetsdagen.

Sveriges friluftsmål

Sveriges övergripande friluftsmål är att alla människor ska få tillgång till naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö genom att stödja människors möjligheter att få vistas ute i naturen och utöva friluftsliv.

Allemansrätten

År 1974 beslutades allemansrätten som lagtext, en viktigt milstolpe och förutsättning för friluftslivet och dess utveckling i Sverige. Än idag ses den som något unikt och skapar otaliga möjligheter till att bedriva friluftsliv och för att kunna röra sig fritt i naturen i Sverige.

Dagen till ära lanserar Naturvårdsverket denna vecka "Det är lätt att göra allemansrätt". Ett nytt och uppdaterat material för att informera om Allemansrätten.

Så oavsett om du vandrar en bergsstig, paddlar på en lugn sjö eller bara sitter under ett träd, kom ihåg att friluftsliv är mer än en aktivitet – det är ett sätt att fira skönheten i vår naturliga värld.

Mer information om friluftsliv finner du här;

Svenskt friluftsliv

Friluftsfrämjandet