Tärna socken

Tärna är den senast bebyggda socknen i vårt land. År 1832 reste botanikprofessor J.W. Zetterstedt genom Umeå Lappmark. Då hade Tärna just fått sina första bofasta innevånare, nybyggare.

Zetterstedt konstaterar: ”Att bygga sig fasta boningar invid fjällen på ställen, där ingen säd och barrskog växer, synes verkligen vara ett vågat försök. ”Vid kommunreformen 1970 uppgick Tärna i Storumans kommun.

TÄRNA UNDER STENÅLDERN

De senaste årens stenåldersfynd vid Tärnasjön tillhör Norrlands allra första spår av människor efter inlandsisen. Ursprungliga fyndplatser av kung Gustav VI Adolf har nu visat sig vara 9 000 år gamla. Ute vid norska Atlantkusten, tio mil västerut, övervintrade med stor sannolikhet människor under den tusenårigaistiden.

SAMERNAS TÄRNA

Många hundra år innan Tärna fick sina första bofasta nybyggare bedrev samer renskötsel i området. Rennäringen har fortfarande en framträdande roll i Tärna. Här finns två fjällsamebyar, ekonomiska föreningar, Vapsten och Ubmeje. Umeälven bildar en naturlig gräns mellan de två samebyarna.

TURISTERNAS TÄRNA

Under början av 1900-talet lanserades Västerbotten och Lappland som turistland. Man framhöll särskilt de storslagna vyer Hemavan Tärnaby hade att erbjuda. Redan 1927 uppförde STF en turiststation i Tärnaby. Det blev inledningen till bygdens turismutveckling. Efter kriget, under början av 1950-talet, tog turismen fart. Flera stora turisthotell och skidliftar byggdes. 1960-talet medförde stora förändringar i Tärna. Nu reglerades de stora sjöarna och kraftverken byggdes. Stora gårdar och jordbruk lades under vatten. Stora ersättningar utbetalades till markägare och till kommunen för intrånget. I äldre tid vilade de bofastas existens på boskapsskötsel, jakt och fiske. Idag är turismen huvudnäring i Hemavan Tärnaby.