Vista gravfält

I slänten ovanför Vistaskolan ligger ett gravfält med 15 synliga gravhögar och 30 runda stensättningar. Gravarna är 1000 år gamla, från den period vi numera kallar för vikingatiden under den yngre järnåldern. Det vanligaste under järnåldern var att den döde brändes på bål i sina finkläder. Sedan samlade man ihop de brända benen och andra rester och lade dem i en lerkruka som ställdes mellan några stenar. Därefter skottades jord och stenar över krukan så att det bildades en kulle. Men under järnåldern förekommer också skelettgravar, som den döde har lagts i utan att brännas. Även då i sina finkläder. Hur gör vi idag?

I slutet av vikingatiden kommer kristendomen till vår bygd. Våra närmaste grannar bodde i Annersta (Flemingsberg), Skälby, Kästa och Glömsta. Någon gång vid den här tiden lät Sverker, som bodde i Glömsta, rita ett kors på en berghäll i Glömstadalen. När kristendomen fick fäste slutade vi att begravas på släktens gamla gravfält, ättegravar. Utan nu fick vi vår sista vila intill de nybyggda kyrkorna, på kyrkogårdarna. Den nya tidsperioden kallas för medeltiden.

Ett par skålgropar finns inknackade i bergshällen vid de två grövsta tallarna. De är ifyllda med vit färg, för att det ska vara lättare att hitta dem. Det finns även en skålgrop i ett av de uthuggna stenblocken i den lilla husgrunden närmare skolan. Skålgroparna, kallas även för älvkvarnar, är äldre än gravarna och troligen från bronsåldern. De antas vara rituella ristningar. Kanske offrade man i groparna eller tillkallade gudar i samband med att man knackade fram dem?

Sluttningen har använts som naturlig slåtter- och betesmark sedan bronsåldern och har kvar naturgivna ängs- och hagmarksväxter sedan den tiden. Johannesört, liten blåklocka, stor blåklocka, rödklint, svartkämpar, vårbrodd och fårsvingel är exempel på växter i området.