Sigfride, Naturreservat

I anslutning till väg 148, mellan Rute kyrka och Fårösund, ligger flera naturreservat som alla utgör fina exempel på norra Gotlands ofta karga natur med stort inslag av alvarmarker och våtmarker. Sigfride är det sydvästligaste av dessa.
Skogen i Sigfride domineras av tall, men framför allt i den norra delen av reservatet är inslaget av gran påtagligt. Detta är ganska ovanligt på Gotland. Tallarna är i många fall gamla och spärrgreniga, medan granarna ofta har vuxit långsamt och därför blir små och grova. Området har aldrig utsatts för moderna skogsbruksmetoder utan har under lång tid skötts på traditionellt sätt med plockhuggning av ved och virke samt bete. Vissa delar har under många år lämnats helt orörda och har då successivt övergått till naturskog. I skogen finns rikligt med död ved i form av stående torrträd och vindfällda träd, s.k. lågor, och även en hel del hålträd. Alla de här karaktärerna skapar tillsammans väldigt goda förutsättningar för ett rikt insekts- och fågelliv.

Inom reservatet finns ett flertal öppna våtmarker. Vegetationen i dessa domineras av gräset blåtåtel samt av lågvuxna starrarter som slankstarr och ängsstarr. Våtmarkerna är rika på olika slags örter, och bland annat slåtterblomma och sumpgentiana är vanliga. Av orkidéer förekommer bland annat luktsporre och honungsblomster.

Många olika fågelarter häckar gärna i skogen i reservatet. Till dessa hör bland annat spillkråka, nattskärra, trädlärka, skogsduva,dubbeltrast och korp.