Soldattorp, Långhed

Det har funnit många soldattorp i Långhed och här kring Västibacken fanns soldattorpen Murs, Viks, Greva, Krigs, Harsa och Pils.

Systemet med soldattorp, infördes 1682 och fortsatte till 1901, för att kronan ständigt skulle ha tillgång till fotsoldater och det utgick från storleken på byns stamhemman/gårdar. En soldat försörjdes av en eller flera stamhemman/gårdar och de kallades rote. Soldaten fick en bit mark, bostad, säd, potatis och hö av sin rote och på marken fick de odla vad de ville. Soldaterna i Hälsingland, Värmland och Dalarna, fick till skillnad mot landets övriga delar, där familjen fick flytta från sitt hem om mannen dog i strid eller slutade, bo kvar. Hos oss fick efterträdande soldat på roten bygga nytt på ny mark. Detta förfarande medförde att det generationer senare kunde finnas flera soldattorp på samma rotes ägor, där endast ett torp brukades aktivt av en soldat.

Följden blev en utveckling av egnahem, småbruk och i många fall välbärgade gårdar. Ett eget torp eller en egen mindre gård bidrog markant till landskapens uppodling.

Förmånen för bönderna var att de själva, plus en av bondens pojkar, fick befrielse från militärtjänstgöring.

Soldaterna blev ofta kunniga hantverkare och medverkade vid t.ex. kanalbyggen.

Vart tredje år hade Kronan torpsyn för att se till att bönderna fullgjorde sina plikter mot soldaten precis som utifrån Gustav Vasas “husesyn”.

Hemma på torpet skulle soldaten lära sig läsa och skriva.

Alfta kompani, dit Långhed, Voxna, Alfta och en del av Bollnäs hörde, försåg Kronan med 150 soldater. Långheds by bistod med sju soldater.

Här kan ni se en google-map där alla kända soldattorp finns inlagda:

https://www.google.com/maps/d/u/0/edit?mid=1uEstub3InSTuJBfYJqvvi1_AMq-TFR4&ll=61.392246602086566%2C16.04114261964894&z=17