Prästbuans naturreservat

Prästbuan är en gammal fäbod. Öster om fäboden finns det vidsträckta, höglänta skogar och myrar som är skyddade som naturreservat.

Området är högt beläget på mellan 400 – 500 meter över havet. Den höga höjden ger ett kärvt klimat och en natur som känns fjällnära. Området består av en mosaik av myrmark och mager barrskog med mycket tall. Här trivs tjädern.

Prästbodarna, eller Prästbuan, har fått sitt namn av att prästen i Gagnef förr hade sina djur här på sommaren. Vid storskiftet 1811–1817 hade fäbodarna 24 delägare från Österfors, Gröntuv, Gräv, Tjärna, Västerfors och Moje. Det långa avståndet och avsaknaden av väg ledde till att fäboddriften upphörde relativt tidigt.

Närmast fäbodstället har tidigare hävdad mark vuxit igen med grov granskog. Väster om fäboden har ytterligare ett område skyddats genom ett naturvårdsavtal.

Flera strövstigar, vandringsleder och skidspår finns i området och några av dessa ansluter till Gyllbergens naturreservat i Borlänge kommun.

Buffringsvägen (man buffrade när man förde djuren upp till och ifrån fäboden) Österfors-Prästbodarna var 30 kilometer och gick via flottbron i Gagnef och färjan vid By. I Säl slutade kärrvägen och därifrån lastades djuren med alla förnödenheter för att ta sig till fäboden.

Det långa avståndet och avsaknaden av väg ledde till att fäboddriften upphörde relativt tidigt och att många byggnader tilläts förfalla.

Friluftsfrämjandes rastkåta, som uppfördes 1960-1964 byggdes av timmer från rivna och förfallna byggnader. Vid kulturhistorisk miljöanalys har Prästbodarna beskrivit som ett område med stort kulturhistoriskt och miljömässigt värde.