Hökesån-Hallebo, Naturreservat

Hökesån är ett värdefullt vattendrag mellan Hökesjön och Vättern. Längs vattendraget finns flera reservat som bildats vid olika tidpunkter. Några av dem är svåra att nå, men just Hökesån-Hallebo är lätt att komma till eftersom det ligger nära Habo. På flera platser korsar ett motionsspår reservatet.

Syfte

Reservatets syfte är att:

• bevara och stärka biologisk mångfald knuten till strömmande vattendrag med fria vandringsvägar och lämpliga miljöer för öring och andra vattenlevande organismer
• bevara och nyskapa en varierad skog med dess biologiska mångfald och dess ekologiska funktion som kantzon mot vattendraget
• tillgängliggöra ett tätortsnära naturområde och ge möjlighet för friluftsliv och pedagogisk verksamhet.

Växt- och djurliv

Vattnet i Hökesån är ömsom snabbt strömmande och ömsom lugnt rinnande. I området kring just sträckan Hökesån-Hallebo finns vidsträckta områden med finsand. Troligen har sanden en gång lämnats där av en issjö som bildades i inlandsisens spår.

Den varierande vattenhastigheten ger en stor mångfald av olika arter. Hela Hökesån är värdefull på grund av sin artrika fiskfauna. Förutom fiskar som bergsimpa, harr och vätteröring finns här rundmunnen flodnejonöga och den sällsynta flodpärlmusslan. Den kvicka strömstaren häckar längs ån, liksom den långstjärtade forsärlan. Strömstaren dyker ner under vattnet för att fånga insekter medan forsärlan vadar omkring i vattnet och plockar insekter vid vattenytan. Har du riktig tur kan du också se den färggranna kungsfiskaren svischa förbi!

Längs med stora delar av Hökesån-Hallebo växer det träd. Träden skuggar vattendraget men förhindrar också erosion i och med att rötterna binder jorden. Dessutom hindrar de att för mycket näring rinner ner från omgivande marker. Träd som ramlar ner i vattnet gör att den biologiska mångfalden ökar. Här skapas gömställen för småfiskar och insekter, och den döda veden bidrar också med mat.

Historia

Hökesån är även intressant för sin kulturhistoria. Längs ån har man funnit stenyxor och bearbetad flinta. Det vittnar om att människor levt på den här platsen sedan stenåldern. Det finns också domarringar och andra stensättningar som härrör från äldre järnåldern.

Under lång tid har ån utnyttjats för fiske. Den allra viktigaste fisken var vätteröringen. Den fångades när den var på väg uppströms för att leka och var en viktig inkomstkälla för många människor. De äldsta skriftliga uppgifterna om fiske i ån är daterade till år 1322.

Hökesån har också varit kraftkälla till ett stort antal kvarnar, stampar och fabriker. Stampar är stora hammare som kan drivas av vattenkraft och till exempel användas vid smide.

Restaurering

För att fisk och andra djur ska kunna vandra upp från Vättern och till Hökesjön har Länsstyrelsen gjort omfattande restaureringar. Hinder, till exempel i form av dammar, har tagits bort. För att värna åns naturvärden ser man också till att vattennivån inte sjunker för lågt.

Friluftsliv

På ett par platser passerar ett motionsspår som Länsstyrelsen inte ansvarar för genom Hökesån-Hallebo. Länsstyrelsen kommer att sätta upp informationsskyltar och ett bänkbord, men eftersom reservatet är helt nytt är det inte gjort än. Gränserna är heller inte markerade.

I Hökesån har det bildats flera reservat på rad för att täcka in vattendraget. Det som är allra lättast att besöka är Hökesån som går genom samhället Habo.

Hökesån-Habo

Hökesån nedre

Hökesån Lampen

Tillgänglighet

Hökesån-Hallebo ligger tätortsnära och delar av reservatet är lätt att nå. Hökesån går från Vättern och genom Habo, och Hökesån-Hallebo börjar sydväst om Habo, vid Bränningeleden där reservatet Hökesån tar slut. Det finns ingen speciell parkering som hör till reservatet.