Mörtelek och Åseda hembygdsgård

Mörteleks by ligger på ömse sidor om Badebodaån. Frånsett Frälsegården så är bostadsbebyggelsen kraftigt förändrad medan ekonomibyggnader och skiftesverk bevarar mer av sitt ursprung. Kulturlandskapet är totalröjt, kantat här och var av steniga hagmarker och enebackar. Odlingsmark och mossodlingar nyttjas fortfarande.

På Frälsegårdens ägor strax öster om själva gården anlades 1933 en hembygdspark som har flera ditflyttade, intressanta byggnader.

Åsedas första handelsbod flyttades 1990 till hembygdsgården från dess ursprungliga plats i Skedaström. I hembygdsgården har den fått återuppstå som handelsbod där besökare kan handla böcker, tröjor, mat och smide vid föreningens evenemang.

Soldattorp nr 51 under Stödsboda by i Åseda sockens östra del. Husarerna var beridna och rusthållet måste svara för att husaren hade häst. "Hors" är ett gammalt ord för häst och till hästen behövdes ett gärde eller en betesäng, därav får man namnet horsagärde. Efter 1925 stod torpet obebodd och flyttades till hembygdsgården 1940. Till torpet hörde en autentisk torpladugård vilken också flyttades till gården och används idag till utställningar.

Flybostugan är en mangårdsbyggnad av den så kallade typen "sexknutabyggningar". Det innebär att det finns tre knutar på vardera fram- och baksida vilket ger den karakteristiska storstugan med kök och förstuga på bottenplanet, och "nattståvan" och "kammaren" på övervåningen. Stugan flyttades till hembygdsgården 1954 från sin ursprungliga plats i byn Åker, Nottebäcks socken, cirka en mil väster om Åseda.

En skvaltkvarn kommer ursprungligen från Gastgöljehult strax nordväst om Åseda. Kvarnen skänktes av möbelfabrikör O. Bernström.

Till föreningens danskvällar, Mörteleka-dansen, byggdes en dansbana efter gammal stil.

Linbastan kommer ursprungligen från Ödmundetorp.

Karinstugan kommer ursprungligen från Alseda socken. Den inköptes av skräddarmästare Axel Karlsson och hans fru Karin.

Karin testamenterade så stugan till hembygdsföreningen som flyttade stugan hel till hembygdgården. Endast murstocken har återskapats.

Föreningens nyaste byggnad - en smedja. Här håller vi idag smideskurser för såväl nybörjare som vana smeder. Ett sågverk från 1950-talet finns också. Blästugnen är en rekonstruktion av en medeltida blästugn för att framställa järn, främst ur rödjord.

Rävebergsladugården kommer ursprungligen från byn Räveberg och flyttades till hembygdsgården under 1950-talet. Idag används den enbart som utställningshall. Byggnaden är försedd med ramp.

Bergaboden är ett sädesmagasin från gården Berg. Föreningen demonterade byggnaden och satte upp den igen i hembygdsgården. Den är föreningens moderna samlingslokal som även går att hyra. Bottenvåningen är inredd med kök, toalett och ett stort samlingsrum med plats för ett 80-tal personer. Övervåningen är ännu oinredd. Byggnaden är försedd med ramp.

Hjelmastugan eller backstugan Lunden är sista resten av de många stugor som fanns i byn Mörtelek utmed vägen mot Åseda. Stugan uppfördes av skomakare Johan Peter Karlsson, även kallad " Munta Gödde ", född 1808. Johan bodde här tillsammans med sin hustru Fredrika. Sist beboddes stugan av soldaten Olof Hjelm, och hans maka Ida, därav namnet "Hjelmastugan". 1932 övertog JUF-studiecirkel i Mörtelek stugan och senare togs den över av Åseda hembygdsföreningen.