Vadadalen

Genom Vadadalen rinner Helgöån som är en del av Långhundraleden – de sista resterna av det som på vikingatiden var en farled. Längs Långhundraleden kunde man ta sig med båt från Saltsjön till det som idag kallas Gamla Uppsala.

Området har ett odlingslandskap av ålderdomlig karaktär med betade fuktängar i de nedre delarna och artrika torrbackar i de övre. Här finns en fantastisk blomsterprakt med mängder av blommande backsippor i månadsskiftet april-maj.

Längs Vadadalen finns ett flertal fornlämningar som vittnar om att människor har bott och färdats längs med vattenleden under lång tid.

Vid Vada kyrka norr om Brottby finns tre stora sjökullar som är kungagravar från yngre järnåldern. Med lite fantasi är det lätt att föreställa sig hur imponerande sjökullarna måste ha varit när man för tusen år sedan kom med båt från Garnsviken. De tre kullarna tornade upp sig på västra stranden när man närmade sig Vada.

Gården Stora Benhamra som ligger norr om Vada kyrka var under historisk tid en kungsgård. Här finns en av länets mest värdefulla hagmarker med hävdberoende arter som kattfot, jungfrulin, backrimjan och den lilla ormbunken låsbräken. I samband med snösmältningen på våren uppstår vissa år översvämning på de flacka markerna i dalbottnen. Det lockar till sig ett rikt fågelliv med rastande sångsvanar, änder och vadare.