Stora torget

Stora torget

Ända sedan 1200-talet var Stora torget stadens centrum. I norra delen av torget låg Helgeandsgården, en kombination av fattigstuga, vårdcentral och äldreboende. Vid västra delen låg rådstugan som brann ned i slutet av 1470-talet. Helgeandskyrkan, nuvarande rådhuset, byggdes i öster på 1470-talet. När kungligheter vid sina besök i Arboga ville tala till folket blev Stora torget den naturliga platsen. Så gjorde även hertig Karl, den blivande Karl IX, som sammankallade en riksdag till Arboga andra söndagen i fastan 1597, när det var marknad och staden kryllade av allmoge och köpstadsfolk. Riksdagshandlingarna beskriver att hertigen flera gånger talade till “den grå hopen“ på torget från en uppbyggd estrad där nuvarande rådhuset ligger. Genom Arbogabornas bifallsrop fick hertig Karl bekräftat att han hade stöd för sin hårda politik mot kungen, brorsonen Sigismund. Det här var sista gången Arboga var mötesplats för en riksdag.

Staden hade egen avrättningsplats upp mot Brattberget, men en och annan avrättning skedde också på Stora torget. Vid Persmäss 1667 avrättades en dråpdömd person här. Persmäss den 29 juni var Arbogas höjdpunkt när stan var full av folk. Tidpunkten för avrättningen var väl vald: folket skulle se hur det gick för den som bröt mot lagen. Stora torget var också platsen för brandkårens sprutmönstringar och skarpskyttarnas militära övningar, liksom för arbetarnas demonstrationer. Och naturligtvis för torghandeln på lördagarna, när pigor och borgerskapets damer kom för att se vad bönderna runt Arboga hade att erbjuda.