Skogsbrand, Skinnskatteberg - Färnaleden

Skogsbränder

Det är ibland lätt att glömma att
skogsbränder är ett naturligt inslag i skogens livscykel och att fler arter är
beroende av regelbundet återkommande bränder för sin överlevnad. Före mitten av
1800-talet brann skogarna i norra Sverige i ett intervall runt 80–110 år och i
södra Sverige ännu mer frekvent. Som exempel kan nämnas skogen i Norra Kvills
nationalpark i Kalmar län, där det brann i stort sett vart tjugonde år under
1400–1700-talet. I modern tid har en effektivare och mer utbredd
räddningsorganisation gjort att antalet skogsbränder sjunkit markant, vilket
påverkat de brandkrävande arterna negativt. Därför genomförs på senare år allt
fler små kontrollerade bränningar, så kallade naturvårdsbränningar.
Vandringsleden Skinnskatteberg-Färna sträcker sig över naturreservatet Lappland
där Länsstyrelsen har genomfört naturvårdsbränningar inom EU-projektet Life
Taiga.

Under det senaste decenniet har
Sverige fått uppleva ovanligt svåra skogsbränder. Många faktorer kan påverka en
skogsbrands förlopp och utfall. Klimatförändringens stigande temperaturer i
kombination med ökad utdikning av skogsmarker samt ökad andel barrträd kan vara
bidragande orsaker till kraftigare skogsbränder på senare tid.

Svenska skogsbränder i modern tid:

Skogsbranden i Kräklingbo Gotland år
1992 omfattade en yta av cirka 1000 hektar.

Skogsbranden i Tyresta Stockholm
år 1999 omfattade en yta av cirka 200 hektar.

Skogsbranden i Bodträskfors Boden
år 2006 omfattade en yta av cirka 1 900 hektar.

Skogsbranden i Västmanland år 2014
omfattade en yta av cirka 14 000 hektar.

Skogsbränderna i Hälsingland år
2018 omfattade en total yta av drygt 20 000 hektar.

En hektars yta är lika stor som en
ruta på 100 x 100 meter, eller 1,4 fullstora fotbollsplaner.

Skogsbränder har en komplex
dubbelhet som balanserar mellan brandförloppets ofta skrämmande upplevelser och
naturens efterföljande pånyttfödelse. Genom att vi människor i dag strävar mot
att gynna en mer motståndskraftig skog, bestående av fler våtmarker och större
andel lövträd där det lämpar sig, torde i framtiden den biologiska mångfalden
gynnas samtidigt som våra skogsbränder blir lättare att kontrollera.

Naturvårdbränning

I dag genomförs allt fler
kontrollerade bränningar som ett inslag i naturvården hos Länsstyrelser,
skogsbolag och privata skogsägare. Ett exempel på detta är det avslutade
projektet Life Taiga som pågick mellan 2015–2020 med Länsstyrelsen Västmanlands
län som projektägare. Delar av resultatet av det projektet ser du längs denna
vandringsled. I dag pågår projektet Life2Taiga där Länsstyrelsen utför
naturvårdsbränningar för att öka naturvärden i brandpräglade tallskogar i stora
delar av Sverige, bland annat längs denna vandringsled och även i Finland.
Projektet pågår 2022 - 2028 och finansieras av EU-kommissionens LIFE-fond.