Rådhuset

Rådhuset

Rådhuset byggdes på 1470-talet ursprungligen som kyrka, Helige
Andes kyrka, Helgeandskyrkan. Reformationsriksdagen 1527 i Västerås gjorde att
staten blev ägare till kyrkan. 1531 överlät Gustav Vasa Helgeandskyrkan till
Arboga för att användas som rådhus. Men riktigt så blev det inte till en
början. Först på 1630-talet, under drottning Kristinas regering färdigställdes
arbetet. Resultatet blev ett pampigt och vackert rådhus som inte många svenska
städer kunde visa motstycke till – om än i två våningar, inte tre som
drottningen önskat. Rådhuset hade en ståtlig torntryttare med urtavlor i alla
fyra väderstreck. En vald klockställare såg till att klockan gick rätt. På
1740-talet anlitades frihetstidens främste arkitekt, Carl Hårleman, för
renoveringen av rådhuset. Tyvärr togs då tornryttaren bort och därmed också
torntutaren, vakten som nattetid hade vakat över staden. Nu fick vakterna
istället vaka och tuta i Trefaldighetskyrkans torn. I rådhuset sammanträdde de
valda borgmästarna och rådmännen som tillsammans ut-gjorde magistraten som
också fungerade som domstol. Efter 1862 sammanträder kommunfullmäktige i
rådhuset, tillsammans med kommunstyrelsen och andra kommunala nämnder. Den
stora Rådhussalen i huset fungerade då som Arbogasocietetens stora festsal och
i bottenvåningen fanns polisstation med arrestlokal. Fram till 1855, när
kroppsstraffet avskaffades hördes ibland gälla skrik därifrån när spöstraff för
män och risstraff för kvinnor verkställdes. Rådhuset är fortfarande stadens
främsta nav och centrum. /Hans Almgren