Friseboda, Naturreservat

En vidsträckt sandstrand och bortom den ett landskap med höga sanddyner, knotiga tallar och böljande backar. Friseboda är med rätta ett populärt besöksmål och ett av Stiftelsen Skånska landskaps 19 strövområden. Dynlandskapet genomkorsas av små stigar och flera av dem leder ned till stranden, några av dem är tillgänglighetsanpassade. Reservatet kan även upplevas från hästrygg och cykel. Det finns både ridled och ridområden samtidigt som cykelleden Sydostleden passerar igenom området. Myrlejonsländan, klittvargspindeln och den hotade fältpiplärkan är några exklusiva arter som lever i Frisebodas sandiga marker.

När den stora inlandsisen smälte för 15 000 år sedan lämnade den efter sig stora mängder sand. Resultatet blev ett av de största kustdynlandskapen i Sverige. Närmast havet breder de inbjudande sandstränderna ut sig, till glädje för såväl martorn och marviol som sommarens badgäster. Strandgräsen gör sitt bästa för att binda sanden och längre inåt land tar tallarna vid och håller sanden i schack. Detta är ett drömlandskap för många växter och djur som är beroende av dessa varma sandmarker för sin överlevnad.

I över 7 000 år har människor bott här vid havet och levt av fiske och brukat den lätta, sandiga jorden. Efterhand som skogen förbrukades, till ved och virke, fick man problem med sand som drev runt med vinden. Linné rekommenderade plantering av tall vid sitt besök 1749 och i början av 1800-talet växte en gles tallskog på sanddynerna här i Friseboda.

Med tiden slöt sig skogen och blev allt tätare vilket gjorde det svårare för sandmarkernas djur och växter att överleva. För att råda bot på detta har vi inom EU-projektet SandLife gallrat bort främmande arter som vresros och svarttall för att få tillbaka den glesa tallskogen med fläckar av solexponerad sand.

Tallskogen i reservatets norra del har gamla anor, åtminstone ända tillbaka till 1600-talet. De äldsta tallarna är över 200 år och sanddynerna är höga. Knotiga tallar, böljande backar och ett gråvitt marktäcke av lavar och sandblottor ger skogen ett trolskt intryck.

I den varma sanden har myrlejonsländan sina fångstgropar. Det är också klittvargspindelns jaktmarker. Den spinner inte nät, som många andra spindlar, utan springer ikapp sina byten och bedövar dem med gift. Den hotade fältpiplärkan är en karaktärsfågel för de öppna sandmarkerna och påträffas ännu i området.

Detta är bara några av alla de ovanliga arter som är beroende av den sandiga, glesa tallskogen i Friseboda – så ge dig ut på egen upptäcktsfärd!

Friseboda naturreservat ligger längs Skånes östkust och erbjuder variation av strand, skog och havsnära friluftsliv. Här kan du vandra längs Skåneleden, cykla längs Sydostleden eller rida i markerade ridområden.

Skåneleden (SL6 Vattenriket, etapp 2 Maglehem–Nyehusen) går längs kusten och passerar genom hela reservatet. Det finns i övrigt inga andra markerade vandringsleder, men du kan ströva fritt längs stranden och i skogen.

Från parkeringen i områdets norra del finns en rullstolsanpassad stig ner till havet. Här finns även en tillgänglighetsanpassad utsiktsplattform med utsikt över Hanöbukten.

Cykling är tillåten endast på Sydostleden, den nationella cykelleden som följer kusten och passerar genom Friseboda.

Ridning är tillåten på särskilda leder och i markerade ridområden i den norra delen av reservatet.

Det finns flera parkeringsplatser och rastplatser i området. Under sommaren kan det bli fullt, så kom gärna tidigt på dagen.

För att skydda djurlivet och besökarnas trivsel är det inte tillåtet att ha hund på stranden mellan 1 maj och 30 september. Hund måste alltid hållas i fysiskt koppel inom Friseboda naturreservat.

Mer information om Friseboda finns på Stiftelsen Skånska Landskaps webbplats.

For more than 7000 years, people have lived by the sea, lived off fish and cultivated the light, sandy soils. Over time as the woodland was cut, for timber and firewood, problems with drifting sand occurred. Linnaeus recommended planting pine when he visited in 1749 and at the beginning of the 1800s a sparse pine woodland grew up on the sand dunes here at Friseboda. Over the years, the canopy of the woodland grew dense and many of the animals and plants associated with sandy habitats have since had difficulty surviving.

In order to improve the conditions for these species Japanese rose and black pine have been removed to create more open pine woodland and patches with open, warm and sun-exposed sand. Further inland, denser, wetter woodland takes over and continues to provide shelter from the wind and sand.

The pine woodland in the northern part of the reserve has a long history, dating back to the 1600s. The oldest pines are more than 200 years old and the sand dunes are tall. Gnarly pines, rolling hills and a grey-white covering on the ground of lichens and bare sand give the woodland a magical feel.

Sea rocket and sea holly are two of the tough plant species that are able to survive the harsh conditions on the sandy beaches. In the warm sand, the ant lion makes it’s pitfall traps and wolf spiders chases its prey. The nightjar can be heard during tepid summer evenings and the rare and threatened tawny pipit can be seen in the open sand areas. The sandwich tern is a character bird often seen flying over the sea.

Within Friseboda Nature Reserve it is forbidden to:

• damage natural objects or formations e.g. scribe in trees,
• light a fire other than in designated places or in relation to camp activities approved by the County Administration Board,
• park up a caravan, camper van or equivalent in the designated car parks between the hours of 00.00 – 06.00,
• dig up plants, pick mosses, lichens or woodliving fungi,
• intentionally break or collect and remove or set fire to dead wood,
• bring a dog or other pet that is not on a lead and during the period from the 1st May to 30th September take dogs or other pets onto the sandy beach,
• ride a bicycle other than on the roads designated for motor vehicles, or specially designated tracks or areas,
• horseride other than on roads designated for motor vehicles, or specially designated trails or areas,
• park other than in the designated parking places,
• undertake orienteering during the breeding period of the tawny pipit (15th April-15th July) within the territories,
• drive a motor vehicle,
• pull up/moor a boat or equivalent for more than 24 hours,
• put up signs, posters, plaques, notices or equivalent items.

Without permission from the County Administrative Board it is also forbidden to:

• collect invertebrates, e.g. beetles or mussels. One off samples may be collected on the condition that this does not contravene any wildlife protection legislation and that traps are not used,
• put out so-called geocaches or other foreign objects.

Finally, without the approval of the site manager, it is forbidden to, (with regard to orienteering, consultation with the County Administrative Board is also required):

• put out marked trails or organise orienteering events.