Sevärdhet

Almrundan - Mulmholkar

Sevärdhet

0 av 5 stjärnor — (se recensioner)

Åtgärder

Lyssna på Åtvidabergs kommunekolog när han berättar om platsen.

Beskrivning

Konstigt ord det där, mulmholkar… Vad kan det betyda? En holk vet de flesta vad det är, men man tänker oftast på fåglar. Kanske även fladdermöss. Den här holken är däremot inte för vare sig fåglar eller fladdermöss, även om de också är välkomna att bo här. Framförallt är den här holken till för insekter, spindeldjur och andra småkryp samt svampar som i vanliga fall bor i ihåliga träd. I ihåliga träd bildas mulm. Mulm är ett löst material och delvis består av nedbruten ved från trädet, spillning från djur och rester från döda djur. Om det bor eller har bott fåglar eller fladdermöss i trädet kan det även finnas en hel del rester även från dessa invånare, så som borester, spillning och döda ungar.

Varför i hela friden sätter man då upp mulmholkar? Framförallt här i Åtvidaberg, där vi redan har så många gamla och skruttiga träd? Ja, det är sant. Vi har många gamla och fina träd i Åtvidaberg. De är en enorm tillgång och något att vara stolt över. Många av träden är rester från det tidigare brukandet av landskapet, innan samhället bredde ut sig. Att endast rester av det gamla landskapet är kvar har bidragit till en stor snedfördelning för den biologiska mångfald som finns här. Det innebär att det idag finns många små och isolerade förekomster av värdefulla träd. Att de är isolerade leder till att de arter som bor i eller på träden inte har möjlighet att ta sig till nya träd att bosätta sig i eller på. Isoleringen är en form av fragmentering, det vill säga att landskapet blir uppdelat i mindre ytor. Nyskapandet av träd med håligheter blir begränsat i ett samhälle då det finns färre träd än i ett normalt landskap och i och med att träden ofta står i anslutning till byggnader eller där människor vistas innebär det ett ökat behov av säkerhet. Det leder till att träd som är eller upplevs som farliga tas bort istället för att tillåtas stå kvar och åldras. Det tar också väldigt lång tid för håligheter att utvecklas. För ekar tar det ungefär 200 år innan håligheter bildas. Med hjälp av mulmholkar skapas artificiella ihåliga träd som hjälper en stor mängd arter som är beroende av denna miljö att sprida sig i landskapet. Mulmholkarna blir så kallade “stepping stones” - hoppstenar - för arterna så de får lättare att sprida sig till andra träd och därmed få kontakt med sina artfränder över ett större område. Detta leder i sin tur till mindre risk för utdöende av arter i och med att det blir mindre risk för inavel. Om en art av någon anledning skulle dö ut från ett träd är det större chans för återkolonisering om arterna har kontakt med ett större nätverk av möjliga boplatser.

Vad är det då för arter som lever i de här ihåliga träden? Det är en enorm mängd av arter som är knutna till träd med någon form av död ved. Totalt finns cirka 7 000 arter i Sverige som på något sätt är beroende av död ved varav cirka 1 000 av dessa är olika arter av skalbaggar. Övriga artgrupper består framförallt av svampar, spindeldjur, mossor och lavar men även vissa fåglar är beroende av död ved för födosök eller bobyggande. Vitryggig hackspett är exempelvis starkt beroende av triviallövskogar (skogar med björk, asp och al) rika på död ved för att söka föda och hacka ut bohålor. Runt 25 procent av alla arter knutna till död ved är upptagna på den svenska listan över hotade arter, Rödlistan.

Funkar mulmholkar då? Vill alla dessa arter bo här? Eftersom mulmholken är en artificiell miljö är det nästintill omöjligt att efterlikna alla de olika livsmiljöer som förekommer i ett naturligt ihåligt träd. Många arter är generalister och har inte så stora krav på sina levnadsmiljöer medan det finns de som har otroligt specifika krav. En undersökning av mulmholkar i en miljö med gamla ekar visade att de hyste ungefär 70 procent av alla de arter som hittas i mulmen i ekarna i området. Så alla arter gynnas inte av mulmholkar, men en väldigt stor andel. Några arter eller artgrupper som ofta har hittats i mulmholkar är brun guldbagge, stumpbaggar, kortvingar, svartbaggen Prionychus ater, liten knotbagge och flera andra arter av knotbaggar. Men det finns även mer ovanliga arter som läderbagge, blåsbaggen Hypebaeus flavipes och fyrfläckad vedsvampbagge.

Den här mulmholken är drygt 600 liter stor. Den är till ungefär 80 % fylld med sågspån av ek och en massa löv, ungefär hälften av varje. Genom små hål i taket, och genom springor i konstruktionen, kan vatten rinna in i holken. Detta är viktigt så det inte blir för torrt. Även om det är tänkt att detta ska vara en torr miljö får det inte vara alltför torrt, en del fukt behövs också. Det finns ett ingångshål som är cirka 6 centimeter i diameter. Härigenom kommer en stor andel av holkens invånare in. Antingen inflygandes eller inkrypandes medan många svampar liftar med olika djur. Det finns även småkryp som liftar, bland annat olika arter av klokrypare använder denna metod då de inte kan flyga själva. Fåglar är också välkomna in genom hålet, det är därför det är så stort. Insekter och andra småkryp hade annars klarat sig med ett mindre hål.

Den här mulmholken är även dekorerad. Det gjordes inför att de skulle sättas upp av skolelever som en sommarlovsaktivitet arrangerad av Kulturskolan. Totalt dekorerades tre mulmholkar vilka samtliga går att se längsmed den här promenadslingan.

Text för yngre läsare

Den här lådan kallas för en mulmholk. Mulm är ett material som bildas inuti ihåliga träd. Det består av små vedbitar, bajs från småkryp och rester från döda djur. Det kan även finnas rester från fågelbon och bajs från dem eller från fladdermöss. Det låter inte så mysigt men det finns massor av arter som älskar den här miljön. Tusentals faktiskt. Många arter är skalbaggar med roliga namn. Till exempel läderbaggen som heter så just för att den luktar lite som läder. En del tycker den luktar persika. Om du känner den lukten vid ett gammalt träd, eller en mulmholk, så kan det vara en hane av läderbagge som försöker locka till sig en hona. En annan art är fyrfläckad vedsvampbagge. Långt namn! Så heter den för att den har just fyra rödbruna fläckar på sitt skal. Även många svampar lever inuti ihåliga träd. Det är dessa, tillsammans med vedätande insekter och småkryp, som gör att en hålighet bildas i trädet. En mulmholk sätter man upp för att hjälpa alla arter som trivs i ihåliga träd, eftersom det är stor brist på dessa. Med hjälp av mulmholkarna kan arterna spridas till nya träd och får då även dessa håligheter skapade av människor att leva i.

Res hit med kollektivtrafik

Aktiviteter och faciliteter

  • Konst/kultur Konst/kultur
  • Sevärdhet Sevärdhet

Kontakt

Adress

Åtvidabergs kommuns kontaktcenter kan hjälpa dig med tips och svara på frågor kring kommunens olika besöksmål. Vi hjälper dig att hitta den information du söker!

E-postadress

Kontaktcenter

+46 120 830 00

kontakt@atvidaberg.se

Frågor och svar

Ställ en fråga till andra Naturkartan-användare.

Recensioner

Naturkartan

Naturkartan

Öppna detta i appen