Skäraskogs naturreservat

Naturreservatet Skäraskog består av två slåtterängar, omgivna av ett ålderdomligt, varierat odlingslandskap. Den norra ängen är en så kallad löväng, med ett trettiotal hamlade askar, en del av dem mycket gamla. Av dessa en gång mycket allmänna lövängar, som omnämns från 1700-talet av Carl von Linné, finns i dag bara fragment kvar i landskapet.

Naturreservatet Skäraskog ingår i ett mycket större Natura2000-område, som på sikt planeras att ingå i det nuvarande reservatet. Det finns alltså mycket att se också utanför reservatsgränsen. Här finns vackra vandringsstigar ned mot Skäraskogssjön.

I sluttningen ner mot Skärsjön ligger byn Skäraskog. Den tidigare inhägnade jordbruksmarken i byn ser i stort sett likadan ut som när 1831 års skifteskarta ritades. Här finns flikiga åkrar, odlingsrösen, ängar och hagar som ger området ett speciellt utseende. Lövängen är en rest från den tid då mycket av boskapens vinterfoder utgjordes av löv. I samband med slåttern av ängarna höggs en mängd grenar på lövträd. Det kallades hamling eller lövtäkt.

De hamlade träden får med tiden ett mycket speciellt utseende. De har en tät krona och stammarna blir knotiga, grova och med håligheter, ibland helt ihåliga. Hamlade träd kan bli mycket gamla. Förekomsten av död ved och håligheter är idealisk för många fågelarter. Stammarna utgör också levnadsrum för sällsynta lavar och mossor. På somliga av träden finns ett 30-tal olika lavarter! För att trädens värden skall bestå krävs att de hamlas med jämna mellanrum. Man måste också nyhamla unga träd för att ersätta de gamla.

I de två små ängarna som är naturreservat växer bland annat kattfot, slåttergubbe, prästkrage, jungfrulin, grönvit och vanlig nattviol, fältgentiana och spindelört. På de hamlade askarna finner man till exempel almlav, lunglav och guldlockmossa. Lärkfalk och ett flertal hackspettarter finns i omgivningen.