Odlingslandskapet i Sävsjö
Kulturmiljö
- Län: Kronobergs län
- 6832.61 km från dig
Åtgärder
Beskrivning
Sävsjö ligger på en svagt kuperad höjdrygg som mot nordöst sluttar ner mot Sävsjön. De öppna arealerna består av välröjda och sammanhållna åkrar, inramade av mäktiga stenmurar och omgivna av hävdade betesmarker. De senare anses ha höga kultur- och naturvärden.
Fornlämningsmiljön utgörs av omfattande områden av fossil åkermark bestående av regelbundna system av åkertegar från yngre järnåldern och medeltiden. Här finns också ett stort antal röjningsrösen. I östra delen av området återfinns också ett gravfält med 42 gravar från järnåldern, samt fyra husgrunder.
Bebyggelsen har ensamgårdens karaktär. Från säteritiden återfinns bland annat stenmurar som från ladugårdsbyggnaderna löper parallellt till betesmarken och bildar på så vis en fägata. De breda och vällagda stenmurarna, typiska för säterilandskapet, är även generellt sett ett mycket framträdande drag i miljön.
I den sydvästra delen av området står en större ek, den s.k. Kungseken, som bland annat ur ett biologiskt perspektiv anses ha höga värden.
Kulturmiljön i Sävsjö är ett tydligt exempel på hur en förändring av den sociala strukturen från bondby till säteri påverkar landskapet och dess utveckling, bland annat uttryckt genom ett av Sydsveriges bäst bevarade fossila odlingslandskap med höga pedagogiska värden.
Aktiviteter och faciliteter
-
Kulturmiljö
Fakta
Sävsjö har lång historia som går tillbaka åtminstone till yngre stenåldern. Belägg för bosättningar finns också från bronsåldern. En kontinuerlig bosättning har existerat ungefär från Kristi födelse med speciellt intensiva perioder från 600-talet och fram till cirka 1200, då den historiskt kända byn Sävsjö fick en fastare form. Sävsjö by omnämndes första gången i skriftliga källor år 1424, och bestod då av sex hela hemman jämte kvarn och ålfiske. Sävsjö kvarnar var belägna vid Sävsjöström där järnbruket sedermera anlades.
Genom att ha förvärvat en frälsegård i Sävsjö på 1640-talet lade överste Håkan Nilsson Skytte grunden till ett säteri i byn. Genom att etappvis också införskaffa de resterande gårdarna kunde han samla hela byns marker under säteriets förvaltning. Därmed kunde också jordbruket ges en annan inriktning, från aktivt åkerbruk till omfattande betesdrift.
De äldre åkersystemen kom att läggas för fäfot och kom därmed att undantagas från senare tiders jordbruksrationaliseringar med bl.a. stenröjning. Betesdriften konserverade odlingslandskapets ålderdomliga drag och i dag finns en rad bevarade lämningar av det medeltida och förhistoriska kulturlandskapet. Sävsjö kom så småningom att bli den största jordegendomen i Uppvidinge kommun omfattande cirka 6 100 ha.
Säteriet kom sedermera att tjäna som boställe för ägaren till järnbruket vid Sävsjöström. Omkring 1760 uppfördes ett corps de logi vid bruket, varefter Sävsjöström blev medelpunkten i Sävsjö godskomplex. Sävsjö förföll, och den gamla sätesbyggnaden beboddes av gårdsrättaren och hans familj. År 1867 byggdes en ny bostad åt gårdsrättaren, varvid de gamla herrgårdshusen skattade åt förgängelsen. Omkring 1950 uppfördes de nuvarande byggnaderna på Sävsjö.
Hitta hit
Sävsjö ligger cirka en kilometer nordväst om Sävsjöström. Från landsvägen Lenhovda-Älghult följer du vägskylt mot Hökhult. Efter cirka 300 meter längs vägen mot Hökhult finns en parkeringsplats på höger sida om vägen.
Du kan även ta dig hit med cykel. Den gamla banvallen mellan Åseda och Sävsjöström passerar Sävsjö. Ta av efter Sävsjön och följ bilvägen väster ut i cirka 500 meter och du befinner dig i kulturlandskapet. Om du kommer från Lenhovda, cykla banvallen till Sävsjöström och ta därefter banvallen mot Åseda. Efter knappt 2 kilometer så tar du av mot väster och efter cirka 500 meter är du kulturlandskapet.
Kontakt
E-postadress
Kultur- och fritidsavdelningen i Uppvidinge kommun
Frågor och svar
Ställ en fråga till andra Naturkartan-användare.
