Norrhults Folkets Hus och Park

Kulturmiljö

Län: Kronobergs län
6815.71 km från dig

0 av 5 stjärnor — (se recensioner)

Åtgärder

Beskrivning

Styrelsen började under 1929 diskutera möjligheten att anlägga en folkpark. Ett markområde på cirka 8 000 kvadratmeter inköptes för detta ändamål omkring 200 meter sydväst om Folkets Hus. Det dröjde några år innan iordningställandet av parken påbörjades. Det berättas att inför varje sommarfest lånades bjälkar och brädor till dansbanan, vilket tyder på att förhållandena var mycket enkla.

Grund och källarmurar är av platsgjuten betong medan stommen är uppförd av spontad plank. Till taket användes galvad plåt som enkelfalsades. Arkitekten nyttjade i stor utsträckning Torex i olika hårdheter till innerväggar och innertak. Torex är en skiva av sammanflätade och behandlade träfibrer med goda värmeisolerande egenskaper. I A-salen med tillhörande läktare kunde 225 personer erbjudas sittplats men tack vare vikdörrar kunde vid behov ytterligare 60 platser i B-salen nyttjas. På bottenplan fanns i övrigt kök, foajé, maskinrum till biograf samt den stora danssalongen, vars inredning betraktades som sista skriket. Övervåningen innehöll en vaktmästarbostad på två rum och kök, bibliotek samt läktaren till A-salen. I källaren fanns bl.a. artistloger och allmänna toaletter. En speciell och omtalad utformningslösning var den kombinerade inom- och utomhusscenen. Sommartid kunde publiken sitta utomhus och stora portar i fasaden öppnades ut mot parken vid spelning. Att flytta takhängda kulisser, ramper och dylikt från inomhusscenen skulle enligt en tidningsuppgift endast ta 30 minuter.

Aktiviteter och faciliteter

År 1900 bestod Norrhult av sammanlagt sexton gårdar men detta skulle snart ändras. Fem år tidigare inledde Rosdala glasbruk sin verksamhet på orten, 1908 startade sågverket och två år senare etablerades Norrhults gjuteri. En järnvägsstation anlades 1902, vilket kraftigt påverkade samhällsstrukturen och som en konsekvens tillkom telegraf, post, affärer och skolor. Norrhult upplevde en påtaglig tillväxt under 1900-talets första decennier och byggnader uppfördes utan särskild planläggning. Samhället är ett utmärkt exempel på en typisk agrar by som förvandlades till en större bruksort tack vare industrialiseringen och förbättrade kommunikationer.

Kopplingen Folkets Hus och Folkets Park är naturlig och många gånger vävs deras historier samman, som i Norrhult. Där skedde ett namnbyte 1939 när Byggnadsföreningen Folkets Hus ändrades till Folkets Hus och Park. Ändringen återspeglar den nära samhörigheten. Föreningen var också medlem i de båda centralorganisationerna. År 2000 skedde slutligen en sammanslagning och Riksorganisationen Folkets Hus och Parker bildades.