Här får du uppleva ett av Blekinges bäst bevarade odlingslandskap. Ire är ett levande museum långt ifrån det storskaliga och rationaliserade jordbruket och en viktig länk till vår historia. I slutet av sommaren varje år slipas liarna för att bli effektiva kultur- och naturvårdsredskap.
Småskaligt odlingslandskap
Ängen var förr ett viktigt markslag. Där växte vinterfodret till gårdens djur och storleken på ängen avgjorde hur många djur en gård kunde utfodra vintertid. Antalet djur avgjorde i sin tur hur mycket gödsel man hade, vilket styrde åkrarnas storlek. Den här kedjan är ursprunget till det gamla talesättet ”Äng är åkers moder”. Och traditionen lever vidare, ängar slås och åkrar är fortfarande i bruk i Ire.
Naturreservatet är ett utmärkt exempel på ett ålderdomligt, traditionellt småskaligt odlingslandskap. Du befinner dig i trakter som i stort sett ser likadana ut som de gjort i hundratals år. Ires imponerande odlingsrösen och stenmurar och de knotiga träd som hamlats i generationer, grenarna har kapats för att ge lövfoder, är tidsdokument över forna jordbrukares mödor och tillhör vårt kulturarv.
Restaurerade gårdar
Ire by är troligen från den äldre medeltiden. Den äldsta, kända uppgiften om byn är från år 1658, då det fanns endast en gård i byn. Därefter är byns historia väldokumenterad. Gårdar har delats upp och slagits samman. Vid enskiftet 1823-24 flyttades tre av fyra gårdar ut ur byn. Den ena var Josefsgården, som ligger i reservatet. Josefsgården är uppkallad efter den senaste ägaren som dog 1984. Under hela sitt liv brukade han och systern jorden på samma sätt som deras förfäder gjort. Ängen slogs för hand med lie och träden hamlade in på 1970-talet.
1833 uppfördes två nya gårdar intill varandra, Håkansgården och Jönsgården, av bröderna Håkan och Jöns. Idag finns byggnader till två gårdar kvar inom reservatet, Håkansgården och Josefsgården. Båda har renoverats till ett tidigare skick. De båda gårdsmiljöerna utgör en betydelsefull del av reservatet. Intill Håkansgården låg Jönsgården. Dess tidigare byggnader flyttades 1910. Lämningar i form av ruiner och husgrunder från byggnader är kvar.
Blomsterprakt
Under sommaren står Ires marker i full blom. Prästkrage, blåklocka, Jungfru Marie nycklar, slåttergubbe, jungfrulin och ängsvädd bidrar tillsammans med många andra växter till färgprakten. Ängarna slås inte förrän örterna är överblommande, främst för att de ska hinna blomma och fröa av sig, och för att gynna insektslivet. Ett exempel är det hotade väddsandbiet som lever på pollen från åkervädd.
Natur- och kulturskolan
Huset som nu inhyser natur- och kulturskolan är byggd på grunden till den gamla ladugården till Jönsgården. Här bedriver Karlshamns kommun utbildning i hållbar utveckling och utomhuspedagogik för skolelever.