Hvita korset – där liv började och kvinnor fick utbildning – Lyssna på Älmhult, ljudberättelse

När artonåriga Hilma stiger av tåget i Älmhult 1926 bär hon på en hemlighet som ingen där hemma får veta om. Högt över landskapet syns flaggorna vid Hvita Korset – platsen dit unga kvinnor från hela landet kommer för att föda barn. Här möter hon Julia Stéen, barnmorskan som utmanar samtidens normer och skapar en fristad för kvinnor som inte passar in i tidens ideal.

Rättelse: I berättelsen skrivs den fiktiva Hilma Andersson in i journalen för gravida som "okänd", år 1926. Det stämmer förmodligen inte, för år 1917 kom en ny lag som krävde att kvinnan skrivs in med namn när barnet folkbokfördes. Men exakt hur födande kvinnor skrevs in vid Hvita korset vet vi inte – det finns inga journaler kvar från denna tid.

Om platsen och kulturmiljön

Du befinner dig på Ljungbyvägen, framför platsen där Hvita Korset en gång stod. I söder syns Älmhults kyrka, uppförd 1930.

Området mellan södra stambanan och Klöxhult började bebyggas successivt från det att Älmhult blev ett stationssamhälle 1862 och under 1800-talets sista decennier genomgick Norregård flera avstyckningar. Gården Svenslund tycks ha tillkommit 1882 som ett resultat av en av dessa avstyckningar. Med endast ett par stenkast från södra stambanan hade gården ett perfekt läge och år 1921 köptes den av makarna Julia och Gustaf Stéen. Redan samma år påbörjades arbetena med att bygga ut och verksamheten Hvita Korset öppnades med barnbördshus, barnsjukhus, barnhem, barnsköterskeutbildning och husmorsskola samt ”vilohem” för havande.

Fram till 1928 var fastigheten som Hvita korset låg på fortfarande en del av Klöxhult Norregård, i Pjätteryds socken.

De terrasseringar och trappor som finns kvar än idag är bevarade spår av en tidigare trädgårdsanläggning med parkkaraktär, beläget söder om den tidigare huvudbyggnaden med sitt karaktäristiska torn.

Fakta om Hvita korset och byggnaden

Hvita korset i Älmhult var ett speciellt barnbördshus och barnhem, som drevs av Julia Stéen mellan åren 1921 och 1943. Huvudbyggnaden med tornet uppfördes med största sannolikhet mellan 1922 och 1927.

När Hvita korset i Älmhult var färdigutbyggt kunde man stoltsera med en av landet största institutioner för barn- och mödravård. För Älmhultsborna blev Hvita korset det lokala barnbördshuset och Älmhults mest kända invånare Ingvar Kamprad föddes där 1926. För kvinnor som födde barn utanför äktenskapet var Hvita korset en möjlighet till ett bättre liv för både mor och barn.

Fram till 1943 var Hvita korset en av Älmhults största arbetsgivare och den verksamhet som satte Älmhult ”på kartan”. Utbildningen för barnsköterskor var den största i landet och lockade unga kvinnor från norr till söder.

Efter nedläggningen av barnbördshuset Hvita korsets verksamhet 1943 användes byggnaden som sjukhus och vilohem för överlevande koncentrationslägerfångar efter krigets slut. År 1947 såldes fastigheten till Simon Lindholm som byggde om husen för sin konfektionsfabrik vid namn SIMO konfektion. Älmhults kommun köpte anläggningen 2015 och byggnaderna revs 2023, efter flera utredningar och undersökningar.

Med Next Generation Homes är tanken att ta till vara på platsen där Hvita korset tidigare låg och dess historia för att kunna bygga bostäder på platsen.

Fakta om Julia Stéen

Julia Stéen (flicknamn Johansson) föddes i Karlskoga den 25 juni 1874 och tillbringade sin uppväxt i Örebro, Kumla och Stockholm. År 1898 gifte sig Julia med Gustaf Werner Stéen från Kumla och födde strax därpå sonen Nils. Nils dog mycket tragiskt i en hjärnhinneinflammation året efter. Julia utbildade sig till sjuksköterska och sedan barnmorska.

Kring sekelskiftet 1900 innebar utomäktenskapliga barn fortfarande skam och Julias personliga erfarenhet gav henne idén att starta en privat förlossningsklinik dit kvinnor kunde komma redan tre månader innan förväntad födsel, för att vila upp sig och dölja sina graviditeter för omvärlden. I verksamheten ingick även ett barnhem, kallat barnkrubba, som ordnade fosterhem åt de barnen som inte kunde följa med sina mödrar hem men tog även hand om sjuka barn. Kopplat till barnkrubban startades en utbildning av barnsköterskor samt husmorsskola. En del av de kvinnor som utbildade sig till barnsköterskor gjorde detta i samband med sina graviditeter.

Julia Stéen drev verksamheten vid Hvita korset fram till våren 1943.

Hon avled 1952 och ligger begravd på Pjätteryds kyrkogård tillsammans med sin make Gustaf, som gick bort redan 1933.