Ängsmark kring Hohults by

Landskapet kring Hohults by är öppet med ängar som har brukats sedan medeltiden. Här finns ängslador, hamlade träd, lövdungar och en rik flora och fauna.

Äng är åkers moder

Att äng är åkers moder är nog något alla har hört minst ett par gånger i sitt liv. Men vad det egentligen betyder är inte helt självklart. Ängsmarken slogs med lie och gräset blev till foder till gårdens djur. Gödseln från djuren spreds sedan på åkermarken och inte på ängen. Det innebar att ängsmarken utarmades och blev mager, medan åkern blev näringsrik och gav bra spannmålsskördar. På så sätt uppkom talspråket äng är åkers moder. Den näringsfattiga ängen som kontinuerligt har slagits har visats sig vara hemvist för en mängd arter och är idag en miljö med stor biologisk mångfald.

Ängslador

De flertalet ängslador som finns kring Hohult är tydliga tecken på hur viktig boskapsskötseln var för byns försörjning. De var ofta knuttimrade och låg en bit ifrån bygatan. Efter skörden så torkades höet på hässjor och lades sedan i ängsladan. Där förvarades det sen fram till vintern och då det kördes, ofta med släde, hem till gården.

Hamlade träd

I ängen finns det ett stort antal hamlade lövträd. Ett äldre hamlat träd är ofta inte så högt men rätt knotigt och tjockt. Träden hamlades för att ta tillvara på löven som gavs som foder till djuren under vintern. Därmed var lövträden ett viktigt inslag på ängen. Det gällde att få till en bra balans mellan träd och öppna gräsytor. Träden hamlades under sensommaren i intervallet mellan 3-20 år beroende på träslag. Löven lades sedan för att torkas och gavs sedan till djuren under vintern. Att använda löv som komplementfoder till höet möjliggjorde för bonden att hålla fler djur vilket var av yttersta vikt i det gamla bondesamhället. I Norregården i Hohult har traditionen levt kvar ända fram till 1950-talet.

Information hämtad från: Länsstyrelsen i Kronobergs län (2020) – Hohults by – kulturmiljö av riksintresse. Länsstyrelsen i Kronobergs län.