Eksjöhovgårds slottsruin

Med ett romantiskt läge på en ö utanför Sävsjö ligger ruinen efter slottet Eksjöhovgård. Den lilla ön var centrum i ett av Smålands största godskomplex, som vid medeltidens slut omfattade 43 gårdar i 13 socknar. Godset innehades då av den berömda Stureätten. Den dåvarande gårdsbebyggelsen bestod sannolikt endast av trähus.

Stenhuset, dagens ruin, är ett minne av stormaktstidens hö- gadliga byggprojekt; påkostade satsningar som strandade på grund av verklighetens knappa resurser. Det var en av fältmarskalkarna från 30-åriga kriget, sedermera riksrådet Karl Mauritz Lewenhaupt, som före sin död 1666 lät påbörja bygget av ett kvadratiskt stenhus i tre våningar med en altan högst upp. Andra våningen var tänkt att användas enbart för festligheter. Förlagorna till huset kom från Stockholm och tanken var att skapa en symmetrisk byggnad. Men verkligheten kom ifatt i och med 1680-talets reduktion, varvid Lewenhaupts ättlingar förlorade stora delar av godset. Resten såldes år 1700. Då hade huset med nöd och näppe fått sitt branta tak med altan. Inredning och fönster saknades, likaså fasaddekorationer. Symmetrin i fasaderna haltade också.

Slottet stod tomt till 1730-talet då den nye ägaren, Magnus Julius De la Gardie lät riva översta våningen och förändrade rumsindelningen samt flyttade in köket från en av flyglarna. Ett antal rum färdiginreddes, men det är oklart om slottet någonsin blev bebott före De la Gardies död 1741. Härefter började slottet förfalla och efter att taket av kopparplåt tagits ner 1812 gick det snabbt. När ruinen konserverades på 1930-talet var den i mycket dåligt skick och hela södra fasaden hade rasat. Sedan dess har ruinen varit föremål för återkommande vårdinsatser, senast 2009.

Som ett hundraårigt byggprojekt var Eksjöhovgård ett misslyckande, men som stämningsfull ruin är slottet ett intressant besöksmål och en stark symbol för orten.