Gullbranna, Naturreservat

I Gullbranna lockar stranden många badsugna besökare under sommarhalvåret. För bara drygt ett sekel sedan var området så gott som trädlöst. Numera är öppna sandmarker en sällsynt naturtyp med ett hotat växt- och djurliv. Genevadsåns utlopp delar reservatet i en östlig och en västlig del som binds samman med en hängbro.

På dynerna närmast havet växer sandrör och strandråg. Innanför dessa hittar man gräs- och rishedar med en bitvis rik flora med arter som monke, flockfibbla och ängsviol. I fuktiga dynsvackor växer krypvide. Här häckar bland annat backsvala, fältpiplärka och rapphöna. Dynerna är också livsmiljö för flera ovanliga skalbaggar och steklar, till exempel den ovanliga bibaggen. På hösten kan du också med lite tur hitta den ovanliga dynstinksvampen.

Skogar med lianer

Både här i södra delarna av Gullbranna och i grannreservatet Tönnersa växer idag en frodig skog. Humle klättrar som lianer på de gamla alstammarna. I de fuktigare delarna, i den så kallade Trollskogen, har alarna ett vridet, spännande växtsätt på grund av vinden. Här, liksom i de fuktiga alkärren bakom dynerna i Tönnersareservatet, kan du få se landets minsta hackspett, mindre hackspett.

Vandringsled och bord

I reservatet finns det en utmärkt vandringsled. Norra rundan är cirka 1,3 kilometer. Åt söder finns två sträckningar varav den korta som man går via genvägen är cirka 2,1 kilometer. Går man senvägen är den slingan 2,8 kilometer. Karta finns som PDF längre ner på sidan. Det finns gott om rastplatser i området där man kan slå sig ner och njuta av sin medhavda fika. I norra delen av reservatet, vid parkeringen vid reservatvägen, finns det även ett dass.

Tallar som skydd för vinden

Övriga delar reservatet är bevuxet med tallskog som planterades under 1800-talet för att stoppa sandflykten. Numera växer tallen tillsammans med spontant inkomna lövträd. Under tallarna breder mattor av kråkbär ut sig. Skogen som en gång planterades i ett försök att binda sanden har idag blivit ett problem då den slutit sig och bara några få procent av de förr så öppna sanddynerna återstår. Sandblottorna har istället täckts av gräs, vresrosor och lövsly. Ingreppen och störningarna har haft en negativ påverkan på naturmiljön och många arter som förr var vanliga är nu rödlistade.

Landskap i förändring

Läget för Genevadsåns mynning ändras ständigt. Tidigare rann den ut i gränsen mellan reservaten Gullbranna och Tönnersa. Strömmarna längs havsstranden bygger på mynningen med sand och flyttar den norrut. Efter kraftiga stormar bryter ån på nytt en rak fåra mot havet. Efter stormen Gudrun 2006 bröt ån ett nytt sådant utlopp. Åns öppna strandkanter och havsstränderna intill är den enda kvarvarande fyndplatsen i Halland för de starkt hotade skalbaggarna strandsandjägare och havsstrandlöpare.

Starka strömmar i havet och lurigt utlopp

Laholmsbukten är långgrund men kan drabbas av mycket starka strömmar och plötsliga havsbottenförändringar vid blåsiga dagar. Dras du med av strömmen så försök hålla kursen längs med kustlinjen för att komma ur den.

Då utloppet från Genevadsån flyttar på sig under året beroende på väder och vind så är ytorna runt utloppet ibland luriga, med mjuk sand som kan upplevas som kvicksand, där man lätt kan sjunka ner. Så var extra försiktig med var du sätter ner fötterna när du är ute och går vid utloppen.

Nya skötselåtgärder

För att rädda sanddynernas unika växt- och djurliv måste vi återigen skapa spelrum för vindarnas och sandens dynamik. För att åstadkomma detta har vi genomfört omfattande skötselåtgärder. Röjning, bränning och småskalig markstörning är exempel på sådana åtgärder. Genom restaureringar ska hotade arter räddas och försvunna arter få en möjlighet att hitta tillbaka.

Gullbranna naturreservat är ett av de områden i Halland som har restaurerats inom ramen för EU-projektet Sand Life.

Boende och servering inte långt bort

Närliggande Gullbrannagården har tält- och husvagnsplatser och har öppet året om. Här finns det även restaurang och kafé.

Här finns information och fakta om projektet Sand Life och Gullbranna, presenterat på ett enkelt och kortfattat sätt i text, bild och kartor.

Svensk version

Engelsk version

Tysk version

PDF-version

Norra rundan är cirka 1,3 kilometer. Åt söder finns två sträckningar varav den korta som man går via genvägen är cirka 2,1 kilometer. Går man senvägen är den slingan 2,8 kilometer.

Karta över vandringsled (PDF)