Fortunatus / Långheds bygdegård

Hoppas du tycker att vår byggnad är lika intressant, vacker
och inspirerande som vi

Långheds bygdegård byggdes för
möten utifrån dåtidens behov att stävja
alkoholkonsumtionen i Sverige. Här berättar vi om
utvecklingen utifrån byggnaden.

Alkoholens baksidor.

Den svenska nykterhetsrörelsens rötter söker sig tillbaka till 1700-talet
och var en reaktion mot det ökande missbruket av alkoholhaltiga
drycker. Under 1800-talet ökade hembränningen och drickandet tilltog.
Så såg det ut i hela Sverige och så även i Långhed. Förutseende
människor förstod att drickande inte var hållbart om samhället skulle
utvecklas och att människor skulle må bra.

Logen Fortunatus 811 grundades.

År 1883 bildades Logen Fortunatus i Långhed av 15 engagerade
samhällsmedborgare, både kvinnor och män. Nykterhetslogen var
politiskt och religiöst obunden. Under tio år anordnade logen möten på
olika gårdar i bygden, men i ett protokoll skrivet på nyårsafton 1893
beslutade man att bygga en egen loge. Protokoll från detta möte och
andra möten finns att tillgå på Folkrörelsearkivet i Gävle.

Byn Långheds framväxt.

Vid denna tid fanns det många arbetstillfällen på bygdens stora
bondgårdar och i skogsbruket på olika vis. Många människor kom till
Långhed för arbete i skogen och på byns sågverk, Silfors sågen. Det
blev ett myllrande liv av folk som bodde i olika bostäder, i så kallade
kaserner. De nyinflyttade bidrog till utveckling och nya impulser från
olika delar av Sverige.

Nykterhetsloger byggdes lite varstans i Sverige vid denna tid för att
stävja alkoholmissbruket, men även den demokratiska tanken var stor.
Medlemmar i logen var både storbönder och torpare, kvinnor och män.
Inom rörelsen jobbade man mycket med att utbilda sina medlemmar
bl.a. i hur föreningsverksamhet ska skötas. Man hade många aktiviteter
såsom friluftsmöten, teater, musik, sång och senare även dans.

Det fanns givetvis motsättningar kring detta då ett sätt att försörja sig var
att sälja alkohol genom både lönnbrännare och lönnkrogar.

Byggandet av fastigheten.

Föreningen växte och man var i stort behov av egen lokal. Det är
ovanligt att en nykterhetsloge ligger centralt placerad i en by, de ligger
oftast i utkanten, men då [lägg in yrke, t.ex. bonden/storbonden] Jonas
Blomberg valde att skänka marken till logen så hamnade byggnaden
centralt i byn.

Tomten som bygdegården ligger på tillhörde tidigare stamhemmanet nr
2, Erikers. Det köptes av Blomberg vid laga skiftet då änkan Anna-Lisa,
lät lösa in fastigheten då mannen hade dött. Sedan emigrerade änkan
och de två barnen till Amerika. Blomberg donerade marken till

föreningen och bygget kunde planeras och genomföras. Blomberg,
ägnade hela sitt liv åt nykterhetsrörelsen.

Den ursprungliga mangårdsbyggnaden fanns kvar till 1932 och
fungerade som Långheds kooperativ affär. Den revs på 30-talet då en
ny butik byggdes mittemot bygdegården.

Byggnaden tillmäts numera stort kulturhistoriskt värde utifrån
byggnadshistoria, samhällshistoria, socialhistoria, miljöskapande,
symbolvärde, autenticitet och representativitet. Byggnaden har
bevarandevärde, OB-nivå 1. Den har en mycket välbevarad interiör och
exteriör.

Byggnationen påbörjades 1900 utifrån ritningar som man fått från
riksorganisationen för Godtemplare i Stockholm som också lät
föreningen låna 8 000 kronor.

Stenhuggare Örn tillverkade hela sockeln i granit för 800 kronor.
Byggnaden byggdes med hjälp av oerhört mycket ideellt arbete och det
tog drygt fyra år att få det klart. Många av logens medlemmar var
hantverkskunniga och kunde därför bidra.

Bygget höll på att kapsejsa under arbetets gång och räddningen var att
sätta två dragstänger, förmodligen levererade av smeden Erik Öhman.
Du ser dem inne i stora salen i taket.

Byggnaden stod uppförd på tomten 1901, inte fullt klar men på god väg.
Invigningen skedde först 16 oktober 1904 med pompa och festligheter. I
Söderhamns tidning, några dagar senare, kan man läsa om invigningen
och hur uppskattningsvis 1 500 personer deltog i festligheterna.

Lyssna till texten ur Söderhamns tidning 6/6 1894, inläst av Margareta Englund, i spelaren högst upp på denna sida.

Nykterhetslogen nyttjades för möten och alla människor var lika mycket
värda. Syftet med en nykterhetsloge och nykterhetsförening var givetvis
att minska alkoholkonsumtionen, men det var en svår uppgift. I protokoll

berättas bland annat att det inte var ovanligt med “jojomedlemmar” -
personer som gick ur på fredagen och skrev in sig på måndagen igen!

Mer än bara möten för godtemplare.

För att få ekonomi i verksamheten har byggnaden använts även till
basar, marknad, skjutbana, studiecirklar och även danstillställningar.
Aktiviteter anordnades i logen för både kvinnor och män som skapade
många möjligheter till ett starkt föreningsliv.

År 1967 köpte frikyrkoförsamlingen Smyrna byggnaden och drev
verksamheten till 1999. Under Smyrna-tiden drogs vatten in och toaletter
installerades.

Nya krafter i byn.

Människorna i byn Långhed startade den ideella föreningen Långheds
bygdeförening i augusti 1997. Till en början samlades man för möten i
idrottsföreningens klubblokal på Bagarmyran.

1999 dök möjligheten upp att köpa logen Fortunatus. Medlemmarna
gjorde ett riktigt krafttag och bygdeföreningen köpte in byggnaden. De
renoverade byggnaden och 2000 var det invigning med pompa och ståt.
Några år senare installerades ett nytt värmesystem.

Långheds bygdeförening är en opolitisk och religiöst obunden förening. I
stadgarna står det att föreningen ska verka för att Långhed ska vara
trevligt att bo och verka i, att föreningen ska arbeta med bygdens
kulturella och historiska utveckling, för ökad turism, möten och
sammankomster samt arbeta miljövänligt och hållbart. Detta arbete
pågår fortfarande med stor kraft.

Stora projekt drevs.

Under åren 2019 - 2022 drevs ett landsbygdsprojekt, ett sk.
Leaderprojekt, under namnet “Kulturarv möter framtid”. Projektet
finansierades av Landsbygdsfonden, Region Gävleborg och
Leader-områdets kommuner.

Långheds bygdeförening erhöll även stöd från Allmänna Arvsfonden
samt lokala företagare och privatpersoner.

Genom detta projekt skapades möjlighet att renovera kök och toaletter
samt renovera lägenheten som hyrs ut på övervåningen. Renoveringen
innebar även att det satsades på att göra lokalerna mer tillgängliga för
personer med begränsad rörelseförmåga. I tidigare lilla salen byggdes
en bagarstuga med en stor bakugn. Det är en traditionell bakugn fullt
utrustad för många bak och möjligheter för människor att hyra in sig för
att baka. Även en liten bakugn byggdes i utomhus i den lilla grillstugan
på gården. Projektets mål var även att möjliggöra möten mellan
människor med olika bakgrund och härkomst, visa på och lära ut om
kulturarvet tunnbröd till skolelever och vuxna samt att inspirera kring
möjligheter till företagande och turism i närområdet utifrån kulturarvet.

År 2021 startades projektet “Kulturarv längs Hässjån”. Projektet pågår till
och med 2024. Detta projekt syftar till att tydliggöra och levandegöra
Långhed med utgångspunkt från kraften i vattnet längs Hässjaån.
Genom projektet skapas platser att mötas där historien beskrivs. Syftet
är att visa hur det arbetet längs med ån såg ut förr i tiden och hur
välståndet ökade genom vattenkraften som gjorde det möjligt att hantera
lin, säd och träd. Både dagens unga, nyinflyttade och äldre bjuds in till
att lära av historien. Promenadstråk i Långhed skapas med möjlighet att
finna information, kartor och texter via modern teknik.

Återkommande aktiviteter

Förutom projekten driver föreningens ideella krafter traditionella
aktiviteter såsom marknader, kolmila, kulturträffar, tacofredagar,
luciafirande och sammankomster som främjar folkbildning i form av
studiecirklar.

Det finns mycket att se i Långhed och det finns många
informationsskyltar att ta del av för att lära och förstå mer.

För mer information

Besök gärna vårt arkiv för att se protokoll och fotografier från logens
tidiga dagar eller ta en promenad genom Långhed för att uppleva våra
kulturhistoriska landmärken och informationsskyltar.