Runsa slott

RUNSA SLOTT, Ebbas huvor.

Ebba Brahe är mest känd som
Gustav II Adolfs ungdomskärlek. Hon fick inte sin kung men gjorde sig, vid
sidan av kungens dotter drottning Kristina, ett namn som en av den svenska
stormaktstidens handlingskraftigaste kvinnor. Hon lär ha fått Runsa sätesgård i
morgongåva när hon gifte sig med Jakob de la Gardie. I mogen ålder anlitade hon
tidens ledande arkitekt Jean de la Vallée för att skapa det nuvarande slottet,
vackert inpassat i Mälarlandskapet. Det har formen av en rad sammanbyggda
paviljonger, krönta med svängda huvor såsom de la Vallées riddarhus i
Stockholm. Slottet är fortfarande privat område och bebott, nu av släkten
Ankarcrona. En bit innan vi kommer fram till slottet på vår avstickare från
Ingegerdsleden kan vi vika av åt höger på en skyltad stig förbi en ståtlig, 54
m lång skeppssättning, en av Sveriges största. Den kan ha använts för
kulthandlingar under järnåldern. Fortsätter vi framåt/uppåt så når vi en
fornborg med strålande utsikt över Sigtunafjärden mot Sigtuna stad. Fornborgar,
enkla murar av obearbetad sten, har uppförts för olika ändamål, ofta som
tillflykt för en bybefolkning i orostid. Den här har grävts ut och förefaller
snarare vara en befäst stormansgård med stadiga byggnader, som varit i bruk
samtidigt med Sigtunas första storhetstid. Kanske var borgen en del av stadens
yttre försvar, en s k ”farledsborg”? Idag är den en härlig rastplats med
grönska och rymd för vandrare.

Som liljan på sin äng, som
fågeln högt i skyn Som stjärnan i sin rymd, så är jag till för dig. Du mäter
alla mina år, du räknar mina huvudhår. Jag växer i din närhets land, du bär mig
i din hand.

Sv Ps 798:1 av Jan-Arvid
hellström.

Ur “Ingegerdsleden: Pilgrimsled för andlighet, kultur och fred” utgiven
av Svenska kyrkan. Finns som PDF: https://www.svenskakyrkan.se/filer/Ingegerdsleden_bok.pdf