Assmåsabetet, Naturreservat

Assmåsabetet, eller Betlehems utmark som den också kallas, är en urgammal betesmark. Mellan vidkroniga träd och blommande buskar breder hagmarksfloran ur sig. Här kan du få se rara växter som darrgräs och blåsuga. I de lägre partierna finns grodrika småvatten med exklusiva arter som klockgroda och lövgroda. Markerade leder saknas men det går bra att ströva fritt. Undvik att ha med hund bland betesdjur.

Folk och fä

Naturreservatet ger besökaren en god bild av hur en utmark kunde se ut för ett par hundra år sedan. Den mer eller mindre trädklädda betesmarken var vanlig förr i tiden. Det var här kreaturen gick på bete, utestängda från den odlade marken intill gårdarna.

Vida kronor och våta rötter

Där träden stått glest på torrbackarna har de vidkroniga ekarna och bokarna haft frihet att utvecklas. Här finns också många ”skrabbeträn” (vildapel) och ett rikt buskskikt med stora björnbärsbuskage. I de blöta delarna av området har alkärren utvecklats till en biologiskt värdefull sumpskog.

Fåglar, grodor och växter

Dammarna och pölarna i Assmåsareservatet är goda lokaler för lövgroda, klockgroda och större vattensalamander. Den varierande miljön gör att floran är artrik. Högväxta arter som mannagräs och kärrtistel finns på de fuktängar som översvämmas under våren. På de torrare markerna finner man bland annat darrgräs och blåsuga. De täta buskagen ger skydd och föda åt många insekter, småfåglar och inte minst lövgrodor.

Fladder bland kronorna

I reservatet och trakterna omkring är det möjligt att få se en pampig kronhjort eller åtminstone ett rådjur. I reservatet finns hela elva arter av fladdermöss som hittar boplatser i de gamla lövträden. Insektslivet är rikt, liksom fågellivet med svarthätta, trädkrypare och brun kärrhök som exempel.

Friluftsliv

Markerad led saknas i denna trädprydda betesmark. Men det går bra att ströva fritt. Undvik hund bland betesdjur. Informationsskylt och parkering finns i den södra delen av Assmåsabetet. Tänk på att ta med ditt skräp hem.