Stackharen naturreservat

Svår ö att ta sig fram på - men spännande!

Om man trots allt lyckas ta sig hit är det på öns norra udde som det är lättast att ta sig i land. Där finns lite torrare mark och en dunge granar. Resten av ön är svårpromenerad då marken består av stora tuvor som gör att man nästan tar ett steg framåt och två steg bakåt.

Många ovanliga fåglar och ett gammalt torn

Hovran tillhör Dalarnas artrikaste fågelsjöar och har återkommande häckande fåglar. Till exempel kan nämnas gulärla, rosenfink, rörsångare, härmsångare, gräsand, skedand och årta. På Stackharen, eller "Stackar'n" som man säger här i trakten, finns ett gammalt fågeltorn. Från detta har man fin utsikt över ön.

De tidigare rätt öppna betesmarkerna håller nu på att växa igen, med löv men även enstaka granar. I slutet av 70-talet betades området med får.

Ombildning av reservatet

Stackharen bildades till en början som en fridlysning. Bestämmelserna från 1959 är omoderna och håller på att ses över. Då norra delen av Brunnaön, som ligger söder om Stackharen nu håller på att bli reservat, kommer även Stackharens naturreservat ses över. Gränserna kommer justeras och föreskrifterna ändras.