Röda jorden

Röda Jorden har fått sitt namn av den så kallade järnockran, som består av järnoxider som ger den roströda färgen i områdets jord. Järnhalten i jorden är hög nog för att man ska kunna använda den till att göra järn. Järnframställning startade här för över 2500 år sedan och är den äldsta järnframställningsplatsen i Bergslagen som hittills hittats.

Här har man funnit sex platser för järnframställning. Ugnarna har varit byggda av resta stenhällar som grävts ned i marken till en fyrsidig ram. Stenramen har varit lerfodrad på insidan. Ugnarna har drivits med hjälp av blåsbälgar. Man har vid de arkeologiska undersökningarna också hittat en cirka tio centimeter djup grop som varit lerfodrad. Troligen är detta en smidesgrop som också drevs med en bälg. Smidesgropen användes för att skilja järn från slagg. Ett fynd av en holkyxa i anslutning till gropen kan tyda på att man bearbetade järnet vidare till färdiga produkter.

Fem av de förhistoriska järnframställningsplatserna har knutits samman med en ca två kilometer lång vandringsled. Denna mynnar ut i den plats, där man idag i en rekonstruerad ugn på experimentell väg kan visa hur man gör järn av rödjord. Varje sommar sker järnframställning enligt gamla metoder under Röda Jordens dag.

Tack vare stort föreningsengagemang kan visningar och aktiviteter hållas vid Röda jorden.