Rådhuset

Rådhuset

Rådhuset byggdes på 1470-talet ursprungligen som kyrka, Helige Andes kyrka, Helgeandskyrkan. Reformationsriksdagen 1527 i Västerås gjorde att staten blev ägare till kyrkan. 1531 överlät Gustav Vasa Helgeandskyrkan till Arboga för att användas som rådhus. Men riktigt så blev det inte till en början. Först på 1630-talet, under drottning Kristinas regering färdigställdes arbetet. Resultatet blev ett pampigt och vackert rådhus som inte många svenska städer kunde visa motstycke till – om än i två våningar, inte tre som drottningen önskat. Rådhuset hade en ståtlig torntryttare med urtavlor i alla fyra väderstreck. En vald klockställare såg till att klockan gick rätt. På 1740-talet anlitades frihetstidens främste arkitekt, Carl Hårleman, för renoveringen av rådhuset. Tyvärr togs då tornryttaren bort och därmed också torntutaren, vakten som nattetid hade vakat över staden. Nu fick vakterna istället vaka och tuta i Trefaldighetskyrkans torn. I rådhuset sammanträdde de valda borgmästarna och rådmännen som tillsammans ut-gjorde magistraten som också fungerade som domstol. Efter 1862 sammanträder kommunfullmäktige i rådhuset, tillsammans med kommunstyrelsen och andra kommunala nämnder. Den stora Rådhussalen i huset fungerade då som Arbogasocietetens stora festsal och i bottenvåningen fanns polisstation med arrestlokal. Fram till 1855, när kroppsstraffet avskaffades hördes ibland gälla skrik därifrån när spöstraff för män och risstraff för kvinnor verkställdes. Rådhuset är fortfarande stadens främsta nav och centrum. /Hans Almgren