Kungsgården

Kungsgården

Gustav Vasas regering medförde stora förändringar för Arboga. Efter reformationsriksdagen 1527 lade staten och Gustav Vasa beslag på klostret, Helgeandsgården och Helgeandskyrkan, men också på stora markområden utanför stan, bland annat Jäders holme som tidigare tillhört Julita kloster. Syftet var att kunna starta en kunglig avelsgård och ett residens där hovet vid behov kunde ta in. 1551 inleddes den här stora satsningen i Arboga som också innebar starten av vapenfaktoriet vid Jäder. Här, i det som idag heter kvarteret Kungsgården, uppfördes med början 1551 det kungliga residenset - centrum för Arboga kungsgård, en av de otaliga kungsgårdarna runt om i landet. På 1570-talet var Arboga bortskänkt till Gustav Vasas dotter, markgrevinnan Cecilia. När Cecilia definitivt lämnade Arboga 1579 fortsatte hennes bror, kung Johan III bygget av kungsgården som också kompletterades med en imponerande trädgård. Fogdens personal på kungsgården utgjorde drygt 25 personer. Kungsgården var en av stadens absolut finaste adresser, hit kom naturligtvis kungligheter och andra aristokrater på besök. Kungsgården gästades då och då av soldater och officerare, men också krigsfångar inkvarterades. I januari 1719, när den döde Karl XII transporterades från Uddevalla där balsameringen hade skett, till Stockholm, övernattade det stora följetåget – cirka 280 soldater och 450 hästar med 200 vagnar och slädar – en natt i Arboga. Och naturligtvis i Kungsgården på en katafalk som ännu kan beskådas på museet. Kungsgården kom senare att övergå i olika köpmannafamiljer. 1817 kom Kungsgården i familjen Stenbergs ägo. Stenbergsättlingar har sedan dess varit ägare till Kungsgården.