Naturreservat

Rigåsen, Naturreservat

Naturreservat

0 av 5 stjärnor — (se recensioner)

Åtgärder

Beskrivning

Djupt inne i Medelpads skogar grundades någon gång under 1700-talet det högt belägna nybygget Rigåsen. Här levde människor ända in på 1940-talet. Som besökare kan du njuta av blomsterprakten och tystnaden. Vissa av byggnaderna är bevarade och står öppna för besökare. I bagarstugan med kamin går det att övernatta.

- gammalt nybygge med blomrika ängar

Syftet med reservatet

Syftet med reservatet är att i första hand underlätta levnadsvillkoren för områdets kulturpåverkade växtlighet. Samt att bevara det geologiska underlaget och vissa av de kulturhistoriska objekt som hör samman med platsens tidigare historia.

Reservatet är även av regeringen antaget som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet.

Artrik ängsflora

På Rigåsen finns ännu marktyper som på andra platser försvunnit i snabb takt. Det gäller slåtterängar, gårdstun och liknande miljöer. Eftersom ängarna har skötts under lång tid finns det fortfarande ett rikt växtliv här. Trots att Rigåsen ligger i en del av länet som annars har ganska få växtarter.

Vanligt förekommande växter här är ängsskallra, daggkåpor, vårbrodd och skogskovall. Ängsarter som dvärglummer, gulmåra, åkervädd, blåsuga, kattfot, slåtterfibbla, blåklocka, prästkrage och vanlig låsbräken trivs också i denna magra miljö. Tidigare fanns även den sällsynta fjällgentianan på Rigåsen men nu är det många år sedan den senast sågs.

Giftig varglav

Bland växterna kan också nämnas den i länet sällsynta varglaven. Det är en intensivt gul lav som växer på en av byggnaderna. Varglaven är ovanlig utanför Dalarna och Härjedalen. Det är också en art som trängs undan allt mer. Detta då varglavens naturliga växtplats, torrakor av tall, blivit allt sällsyntare. Varglaven kan dock ibland också dyka upp på gamla byggnader med omålat virke som här på Rigåsen. Varglaven lär ha använts förr för att förgifta vargar, därav namnet.

Rigåsens historia

Det finns en karta från 1846 över Rigsåsens ägor där det framgår hur de olika typerna av mark var fördelade. Cirka tre tunnland var åker och lägdor, åtta tunnland var odlingsjord och tre tunnland var stenbunden slåtter. (En tunnland är ungefär en halv hektar). Merparten av vinterfodret fick man från myrar som slogs vartannat eller vart tredje år. Potatis, korn, blandsäd och lite ärtor var de grödor som odlades.

1859 upprättas en sockenkarta för Liden. Då uppges att sex personer bor på Rigåsen. På 1870-talet dör arrendatorn av det övre av de två gårdarna på Rigåsen. Änkan som hade tre barn, gifte så småningom om sig med den fjorton år yngre Erik Petter. Det nedre stället bebos av en annan familj.

År 1937 finns fyra kor, två ungnöt samt häst på övre gården och på nedre stället har man tre kor, ungnöt och häst. Åkerarealen uppges vara 5,8 hektar och ängsmarken 53,2 hektar inklusive myrslåtten.

Skogsbete och tjuvjakt

Förutom kor och häst fanns några får, höns och gris ibland. Djuren gick fritt i skogen på bete sommartid. Vid denna tid, 1920-30-talen, fanns det stora hyggen i närheten där det var bra med bete. Några problem med rovdjur hade man inte. På hösten släpptes djuren innanför hägnaden och fick beta av återväxten.

Erik Petter var en "kraftkarl", känd som en jägare av stora mått. I de stora stenrösena påstås det att man gömde tjuvjagat saltat älgkött i tunnor. År 1941 dör Erik Petter, 82 år gammal. Året efter hålls auktion och sedan flyttar även Charlotta och hennes man. Därefter bor ingen på Rigåsen. Ett av bostadshusen flyttas därifrån.

Närliggande reservat

Drygt en och en halv kilometer mot sydost ligger Fageråsens naturreservat:

Res hit med kollektivtrafik

Aktiviteter och faciliteter

  • Naturreservat Naturreservat

Fakta

Beslutsår: 1982

Storlek: 9,5 hektar

Kommun: Sundsvall

Förvaltare: Länsstyrelsen

Skyddsområde: Naturreservat, Natura 2000

Hitta hit

Åker du via Ljustorp så tar du höger norr om Lagfors där det finns vägvisare till reservatet. De sista milen åker du på skogsbilvägar och sedan når du Rigåsen efter cirka 500 meters promenad. Alternativt kan du åka via Slättmon, ta till höger och åka längs Storskälsjön och parkera vid Lövsjön. (Obs! Denna väg kan vara i dåligt skick.) Därifrån är det en dryg kilometers promenad längs den gamla, vackra stigen till Rigåsen.

Föreskrifter

Du är välkommen att besöka naturreservatet, men tänk på att det inte är tillåtet att:

  • Fälla eller på annat sätt skada träd och buskar.
  • Plocka eller gräva upp växter.
  • Elda utomhus.
  • Köra motordrivet fordon under barmarksperioden.

Kontakt

Frågor och svar

Ställ en fråga till andra Naturkartan-användare.

Recensioner

Naturkartan

Naturkartan

Öppna detta i appen