Idbyfjärden, Naturreservat

Idbyfjärden har under lång tid varit känd för sitt höga värde för fågellivet i norra Ångermanlands kustland. Gör ett besök i början av maj och titta på alla rastande flyttfåglar. Tänk på att det är förbjudet att gå ut på själva strandängen mellan 1 maj och 30 september!

- fågeleldorado utanför Örnsköldsvik

Syftet med reservatet

Det främsta syftet med reservatet är att bevara och vårda en av länets mest betydelsefulla rastlokaler för vadare och andfåglar. Närmare bestämt de betade strandängarna och lerbottnar som blottas vid lågvatten.

En tydlig strandzonering

Längst ut finns en långgrund strandzon som övergår i en betad strandäng. Vid lämpligt vattenstånd bildas på våren strandbankar och öar ute i det grunda vattnet, där de näringsrika bottnarna erbjuder föda åt rastande vadare och simfåglar. Strandängen går i sin tur över i en gråalskog. Den är föga påverkad av skogsbruk och därmed tät och rik på död ved. Innanför alskogen tar granskog över.

Gömsle för fågelskådning

Vid Idbyfjärden är det lätt att fågelskåda. Flest arter ser man nog i början till mitten av maj då flyttfåglarna är på väg till sina häckningsplatser i inlandet och längre åt norr. Från parkeringen leder en spångad stig fram till ett kombinerat fågeltorn och gömsle. Här har man god överblick över den betade strandängen med rastande och häckande fågelarter. Om man fortsätter spången åt söder från gömslet kommer man till ytterligare ett fågeltorn. Detta ligger strax utanför reservatsgränsen.

Vadare och simfåglar

Om vårarna rastar stora mängder vadare i reservatet. I början till mitten av maj finns stora ansamlingar av spelande brushanar, mindre- och större strandpipare, gluttsnäppor, och svartsnäppor. Till sällsyntare gäster hör smalnäbbad simsnäppa, mosnäppa, småsnäppa, myrsnäppa, dvärgbeckasin och rödspov.

Även simfåglar finns ofta i stora flockar, till exempel kricka, bläsand och vigg. Sällsyntare men regelbundet förekommer arter som årta, skedand, bergand, snatterand, gråhakedopping, alfågel och salskrake.

I strandskogen håller både stjärtmes och den mindre hackspetten till.

Betad strandäng

Strandängarna vid Idbyfjärden har i takt med att mer land stigit ur havet tidigare använts för bete och slåtter. Det området som idag betas av nötkreatur sträcker sig även utanför själva reservatet. När strandängar betas kommer frörika växter att gynnas och dessa frön är i sin tur viktig föda för fåglarna, inte minst för änder. De betande djurens tramp och spillning bidrar till att många insekter trivs bättre. Dessa insekter äts sedan av vadare och andungar. Visa hänsyn mot betesdjuren och rör inte anordningarna för betesdriften.