Banvall Åseda - Klavreström

Välkommen till en historisk resa på den gamla smalspårsjärnvägen mellan Åseda och Klavreström som nu är cykeled. Den är 16 kilometer lång och är en liten del av den före detta järnvägssträckan mellan Växjö och Västervik. Järnvägsbygget inleddes från Växjö i början av 1890-talet och byggdes ut i etapper under cirka 20 år.

Vid respektive startplats kan du läsa våra informationsskyltar om sträckan. Utmed sträckan finns ett flertal platser av speciellt intresse och skyltar berättar mer om just den plats som du passerar.

Norrhult är tillsammans med Klavreström den mest betydande bruksorten i Nottebäck socken. Till Norrhult kom järnvägen 1902, dragen genom den natursköna Norrhults byn utmed Norrsjön från Klavreström.

När man lämnar Norrhult och kör i riktning mot Åseda så passerar man Järnvägsbron, 30 meter lång och väger 90 ton - den enda permanent monterade krigsbro i Sverige idag. Den byggdes 1973 i samband med att landsvägen, idag väg 31, skulle breddas, men det beslutades 1999 att den skulle bevaras för gång- och cykeländamål.

Banvaktstugan 362 i Sälleli beboddes redan innan järnvägen var färdigställd. Som transportmedel använde banvakten en cykeldressin, en tung kamp i uppförsbackarna.

Den högsta punkten, 288 meter över havet, under resan mellan Klavreström och Åseda ligger efter den branta stigningen från Sälleli mot Flybo, vilket är mer än 80 meter hög stigning från starten i Klavreström/Norrhult. Den brantaste lutningen på sträckan är 25 procent.

När järnvägen kom till byn i början av 1900-talet så ersattes det gamla ortsnamnet Nygård med Flybo. Tidigare fanns det en gammal brunns- och badanstalt i Nygård med en vattenkälla med ett av Sveriges bästa hälsovatten. Badhuset revs men restaurangen står kvar. I Flybo lämnar cykelleden banvallen och går en kort sträcka genom samhället.

På Linneberg flyttade banvakten och hans familj in när huset blev färdigt 1902. Solkurvor, nedfallna träd och stenar, som hindrade trafiken, måste larmas. Kommunikationen med lokföraren bestod av knalldosor som lades på spåret några hundra meter från hindret.

I ett stenröse vid torpet Lyckanshöjd, vid Badeboda hittade två flickor år 1887 "Badebodaskatten", föremål i guld och silver som kan dateras till 1200- eller möjligen tidigt 1300-tal. Fadern Johan Svensson tog med sig föremålen till prästen i Åseda som skickade dem till Kungliga Vitterhets Historie- och Antikvitetsakademie. Den finns nu på Statens historiska museum i Stockholm.

Vid dammen Susan byggdes år 1910 en mekanisk verkstad längs Badebodaån. Där fanns under samma tid en kvarn, den fick betjäna många gårdar i området och var troligtvis en av områdets sista större kvarnar. Även kvarnen ödelades i branden 1916.