Skattagård, Naturreservat

Skattagård ligger på sluttningen av berget Lundaskalle i Falkenbergs kommun och består av en drygt 100-årig ekskog. Ekarna är knotiga och lågvuxna. I reservatet finns en öppen ängsmark som slås med lie. Här blommar bland annat smörbollar. Reservatet är endast tillgängligt till fots via Hallandsleden som går genom reservatets norra del.
I reservatets sluttningar växer hedekskog med 80–120 år gamla ekar. Ekarna får ett knotigt och lågvuxet utseende i den torra och sandiga jorden. Den sedan länge orörda skogsmiljön skapar förutsättningar för en rik mångfald.

Ovanliga arter har hittats här

I Skattagård finns exempelvis den ovanliga arten kornbandmossa. Ytterligare en sällsynthet har påträffats på ett par lönnar vid den övergivna gårdsplanen i nordväst. Här växer atlantärgmossa – endast känd från ett 20-tal platser i landet. Utmed Hallandsleden i väster växer lite grövre ekar och hasselbuskar. I den lundartade miljön finns en rikare flora än i övriga delar av reservatet. Här hittar man ormbär liksom den fridlysta arten kransrams. Mindre hackspett och nötkråka är två fågelarter man kan se i området.

Tidigare ljunghed

Gården Skattagård låg tidigare i reservatets nordvästra hörn. Husen är numera rivna. I Hallands landsbeskrivning från 1729 kallades området för Sörby lund. Vid denna tid låg här en beteshage med busklika ekar. Dessförinnan dominerades trakten av ljunghed. Sedan 1700-talet har lövskogen brett ut sig. Stenmurar, som tidigare höll betesdjuren borta från gårdens åkrar och ängar, vittnar om den tidigare markanvändningen. Den öppna gräsmarken i reservatets östra del har i perioder brukats som ängsmark. Idag slås ängen med lie av Falkenbergs naturskyddsförening.