Danska fall, Naturreservat

Strax söder om Simlångsdalen i Halmstad kommun ligger Danska fall. I reservatet finner du gammal bokskog, bergbranter, välnötta gångslingor och öppna marker. Men det är nog vattenfallet som är den största publikdragaren. En vandringsstig går genom den natursköna bokskogen och Hallandsleden löper genom reservatet.

Området omgärdas i tre väderstreck av vatten. I norr av Brearedssjön, i öster av vattendraget Assman och i väster av Skällåsasjön med bäck till Brearedssjön. Det mest dramatiska avsnittet längs med Assman är fallet som gett reservatet dess namn – Danska fall.

Under snösmältning och andra perioder med högvatten bjuder fallet på ett brusande skådespel då vattenmassorna letar sig nedför berggrundens sprickor. Fallhöjden från Danska fall till åmynningen några hundra meter bort är 36 meter. Ån bildar flera vackra forsar och fall längs vägen. Stora delar av Assman inom reservatet bildar ett kvill-landskap där vattnet tar olika vägar mellan stenar och klippor och bildar mängder med små öar, som ett skärgårdslandskap i miniatyr.

Kuperad terräng och markerad slinga

Från parkeringsplatsen till Danska fall går en grusväg som är framkomlig med barnvagn men svår med rullstol på grund av branta backar. På sina ställen kan det vara fuktigt och blött. Vill man bara gå till fallen är sträckan 1 km. För den som vill gå lite längre finns en väl markerad led på 2,3 km som tar besökaren runt i reservatet. Genom naturreservatet går den på kartan och i terrängen orangemarkerade Hallandsleden. Fortsätter man åt söder kommer man till naturreservatet Gårdshult och fortsätter man åt norr kommer man till Simlångsdalens samhälle och vidare upp genom dalen med ytterligare naturreservat att besöka. Även de av Simlångsdalens samhällsförening iordningställda vandringslederna Brearedssjön runt och Gårdshultsleden går genom naturreservatet. Övernattningsmöjligheter finns i Simlångsdalen.

Intressant skog för många arter

Skogen har lämnats orörd under en lång tid och börjar tack vare sin ålder bli intressant för såväl småkryp som fåglar, svampar, lavar och mossor. Den gallrar sig själv och har en del lågor (liggande döda träd) och högstubbar som gillas av hackspettar.

Ovanliga lavar

Djur- och växtlivet är rikt. I området finns intressanta arter från ett flertal olika organismgrupper, bland annat lavar, mossor, kärlväxter, svampar, vatteninsekter, fiskar och fåglar. I synnerhet på bokarna finns en rik påväxtflora av rödlistade och ovanliga lavar såsom liten lundlav och mussellav. Mindre flugsnappare och forsärla finns i området och i Assmans forsar kan strömstaren ses springa omkring på stenarna. I ån finns också öring som gynnas av den rika bottenfaunan.

Järnbruk och garveri

Rör man sig i Danska fall kan man få en uppfattning om hur Hallands inland har sett ut genom århundradena. Till skillnad från områdena närmre kusten har nämligen naturen vid Danska fall sett ut på ungefär samma sätt sedan medeltiden och kanske ännu längre tillbaka.

På en ö i nedre delen av Assman där det idag växer en frodig askskog, anlades ett järnbruk år 1727. Flera byggnader uppfördes och man tillverkade spik, redskap och annat smide. För att driva bruket användes vattenkraft från Assman och virke som man tog från omgivande bokskogar. Invid järnbruket anlades vid samma tidpunkt även ett garveri för skinn- och fällberedning som var i bruk under ett tiotal år. Driften för järnbruket avslutades 1749 och av byggnaderna finns idag inte många spår kvar. Vattnet rinner dock oförtrutet vidare och även om bruket har försvunnit är det full aktivitet vid ån.

Våldsam sägen

Benämningen Danska Fall har gamla anor och knyter an till skånska kriget som utkämpades mellan Danmark och Sverige under andra halvan av 1670-talet. Skrönan berättar att en grupp av den besegrade danska hären flydde uppströms Fylleån efter nederlaget vid Fyllebro 1676. De gömde sig i skogarna kring fallet, men svenskarna var dem hack i häl och jagade ut danskarna på en illa byggd bro över ån. Bron brast och åtskilliga danskar föll ner och drunknade i det forsande vattnet.