Viaboda gravrösen

Du står på historisk mark nu. Redan för 5 000 år sedan bodde människor i dessa trakter. De levde, älskade, bråkade och gjorde sitt bästa för att överleva. När en viktig person dog begravde de hen under en hög stenar, kallad gravröse. De stora gravrösena här i Vieboda är från bronsåldern (1700–500 f.Kr.). I mitten av dessa gravrösen finns ofta en stor kista av kraftiga stenhällar där den döde har begravts tillsammans med gravgåvor. Gåvorna kan vara bruksföremål av lera och sten men ibland även bronsföremål. I mitten av det största gravröset, 25 meter i diameter och 2,5 meter högt, syns delar av en hällkista. Hällkistan undersöktes 1916 – då hittade man flintavslag och både brända och obrända ben efter människa. Dessa gravrösen ligger högt och har en gång synts från långt håll då landskapet var öppnare än vad det är idag. Fornlämningarna i Vieboda ger en uppfattningom sambandet mellan den förhistoriska farleden på Ronnebyån och gravarnas lägen. Runt gravrösena syns spår efter bondbyn Viebodas tidiga odlingar och medeltida åkermark. Vieboda finns omnämnt i bevarade skriftliga belägg ända från 1476.