Övraryd, Naturreservat

Övraryd ligger mellan Lönnsboda och Hökön. Här finns en av Skånes finaste naturskogar med gammal gran och tall. I denna trolska skog lever tjädern. Allt började med Loshultsbranden 1921. Det är ett stiglöst land som uppskattas för sin orördhet och tystnad. Smörgula ängabollar, eller smörbollar som de egentligen heter, är några av de ängsväxter som sätter färg på betesmarkerna utmed ån sommartid. Parkering och vandringsstigar saknas.

Slingrande å och ås från istiden

Naturreservatet Övraryd består av två delområden, dels ekbacke och betesmarker vid Rönnebodaån i sydost, dels gammal naturskogslik barrskog väster om Övraryd. Nära Rönnebodaån finns en rullstensås. Det är ett fragment av en lång åsrygg som går att följa från Biskopsgården 3 kilometer norrut och hela vägen ned på Kristiansstadslätten via Glimåkra och Knislinge. Rönnebodaån har här ett slingrande lopp och har under en mil samma sträckning som isälven när inladsisen smälte för mer än 10 000 år sedan. Ekbacken i sydost består delvis av förstenad magma, eller diabas. Sådana här stråk av diabas i urberget är vanliga i norra Skåne.

Spår från förr - sågmöllor och förkolnade stubbar

Rönnebodaån och dess omgivningar har varit viktig för människor sedan stenåldern. Marken utmed ån har troligen varit öppen och brukad sedan bronsåldern. Dagens ängsmarker kan med andra ord vara mer än 3000 år gamla. Även skogen var gles och användes för bete under tidigt 1800-tal. Senare under 1800-talet blev skogsproduktionen allt viktigare. Något som tog ytterligare fart efter Loshultsbranden 1921. Produktionen ökade enormt när allt brandskadat timmer skulle tas omhand. Det visar inte minst resterna efter den gamla sågmöllan vid Rönnebodaån och det stora så kallade sågplanet intill. En yta som användes för hantering och förvaring av stockarna. Än idag finns förkolnade stubbar i skogen som påminner oss om denna omfattande brand som härjade för mer än hundra år sedan. En brand som banade väg för dagens tjäderskog.

Loshultsbranden gav naturskog med tjäder och hänglav

Dagens barrnaturskog har vuxit upp spontant efter Loshultsbrandens härjningar år 1921. Eftersom all näringsrik matjord brann upp växte träden mycket långsamt. Det är en så kallad senvuxen skog. Det finns som exempel en granstubbe i området på 12 cm som har 70 årsringar. Skogen har likheter med den skog som finns i fjällen. Granarna är höga och behängda med hänglavar. Här finns dessutom en hel del senvuxen tall, björk och asp. På marken finns rikligt med blåbärsris och en del lingonris. Detta är entitans, spillkråkans och tjäderns skog. Inför bildandet av reservatet fanns en hel familj med tjäder. Något som är mycket ovanligt i Skåne.

Blomrika ängsmarker längs ån

Strandängarna utmed ån översvämmas om våren och hålls öppna och blomrika genom bete och slåtter. Här växer den ovanliga småvänderoten i tusental och granspiror och smörbollar i hundratal. Tidigare fanns även den mycket sällsynta klockgentianan. I de lite torrare delarna finns andra rara ängsväxter som backsippa, jungfrulin, slåttergubbe, svinrot och slåtterfibbla. Även klassiska ängsgräs som stagg och darrgräs går att hitta. Insekter som du kan se leta nektar och pollen i ängens blommor är ängsmetallvinge, violettkantad guldvinge och olika bastadsvärmare. Ser du en åkervädd kan du också få se väddsandbiet. Detta kräsna och ganska ovanliga bi håller till i de torrare delarna med solvarm sand. Fåglar som ses flyga i området är stare, grönfink, gröngöling och buskskvätta.

Friluftsliv

Övraryds naturskog med gammal gran och tall erbjuder orördhet och tystnad. Stigar saknas så du får ströva fritt bland stock och sten i denna tjäderskog. I sydost finns blomrika strandängar längs ån som delvis översvämmas. Naturreservatet Övraryd gränsar till naturreservatet Nedraryd i sydost. Båda saknar parkering.