Ängsmossetjärnarna, Naturreservat

I naturreservatet Ängmossetjärnarna möter du en varierad natur och får också möjlighet att se hur naturen återhämtar sig efter en skogsbrand.Bege dig ut på vildmarkstur i det vidsträckta reservatet.

Varierad skog

Ängsmossetjärnarna är ett höglänt område med äldre barrskog, längsträckta myrar och flera tjärnar. På sina håll är det mycket kuperat och här ligger stenblock huller om buller. Skogen är typisk för höjdlägena i trakten och skiftar mellan gles tallskog och tätare granskog. Träden är mellan 100 och 180 år gamla men det finns äldre tallar som närmar sig 350 år. I branterna vid Lönnhålsberget i norr växer både lönn och skogslind. Linden har hjärtformade blad och blommar sist på säsongen av alla träd, först i juli-augusti.

Pyrande milor

Alldeles norr om reservatet finns en kolbotten och en kolarkoja. Kolbottnen är runt 15 meter i diameter och vallarna är drygt halvmetern höga. Kolarkojan ligger strax intill och resterna efter spisröset syns tydligt. Kolet behövdes inom järnproduktionen vid t ex Karlsdals bruk.

Skogen brinner!

Längst söderut i reservatet har det också brunnit, men betydligt senare. Den torra sommaren 1994 eldhärjades ett område på närmare 100 ha under nästan en vecka. Mest var det ungskog som blev lågornas rov, men också äldre skog. På brandfältet blommade svedjenävan i rikliga mängder åren efter branden. Svedjenävans frön kan ligga i jorden åtminstone hundra år och bida sin tid tills marken åter brinner. Den behöver åtminstone 40-50 graders värme för att gro och växer som rikligast där det brunnit som hårdast.

Sällsynt spett

Stormfällningar och barkborreangrepp har gjort att det finns stora mängder död ved, inte minst i granskogen. Det innebär gott om föda för den tretåiga hackspetten som, särskilt vintertid, livnär sig mest på barkborrar. Den tretåiga hackspetten behöver stora revir med marker som vid Ängstjärnarna – varierad naturskog i olika åldrar, brandfält och sumpskog.