Älvhytteängen, Naturreservat

Naturreservatet Älvhytteängen är en gammal slåtteräng med rik, kalkpåverkad flora. Ge dig ut på den lättgångna stigen bland rara blommor men också en uppsjö av olika gräs och halvgräs. Håll utkik efter fjärilar, här finns många sällsyntheter. Försommaren är bästa tiden om det är ängens blomsterprakt du vill uppleva.

Bergslagsbygd

Den artrika Älvhytteängen i byn Älvhyttan har en lång tradition av slåtter. Att byn ligger mitt i Bergslagen märks på dess ståtliga gamla bergsmansgårdar. Under bergsbrukstiden fanns ett stort behov av dragdjur till alla transporter av kol och järn. Djur som i sin tur behövde mycket vinterfoder. Ängsmarkernas omfattning var således större här i Bergslagen jämfört med slättbygden. Älvhytteängen en trädbevuxen ängsmark, i Bergslagen även kallad sloghage.

Kalk och slåtter gynnar specialister

En äng slås varje år och höet fraktas bort för att inte näringskrävande arter ska över och konkurrera ut de typiska ängsväxterna. Älvhyttan ligger i ett stråk av urkalksten. Förutom återkommande slåtter medverkar även kalkens närvaro till områdets artrikedom genom att försvåra växternas förmåga att ta upp näring. Tuffa villkor som dessa är det bara vissa specialanpassade och kalktoleranta arter som klarar. Många av dessa arter är hotade eller ovanliga, just för att deras miljöer har minskat kraftigt i landskapet. Därför är kalkrika ängar viktiga för den biologiska mångfalden och behöver skötas med traditionell slåtter för att bevaras. Förr slogs hela ängen med lie men idag används även slåtterbalk. Efter slåttern, som sker i augusti, efterbetas ängen.

Blomsterparadis

Under sen vår och försommar är blomsterprakten som störst i ängen. Våren inleds av blå och vita sippor innan gullvivor och berusande liljekonvaljer slår ut. Den vårblommande majvivan har här en av sina största växtplatser länet. Under sommaren blommar många olika arter. Här finns många olika orkidéer som, till exempel orkidéer som den ståtliga guckuskon, den väldoftande brudsporren. Andra exempel är jungfru Marie nycklar, nattviol, kärrknipprot och tvåblad. Visste du att orkidéer har ett hemligt vapen för att komma åt näringen i kalkrika jordar? De samarbetar med svampar genom ett nätverk av svampens mycel och växtens rötter som kallas mykorrhiza. Det är även gott om svinrot, jungfrulin och smörbollar. I Älvhytteängen möts flera arter med sydlig och nordlig utbredning, bland annat sällsyntheter som loppstarr och fågelstarr. På ängen trivs också buskar som blåtry och tibast. Delar av Älvhytteängen är också mycket fuktig.

Sällsynta fjärilar

I den blomsterrika ängen trivs även många fjärilar. Har du tur kan du få se den mycket ovanliga svinrotvecklaren. Men här finns andra sällsyntheter, som väddnätfjäril, jungfrulinfly, svävdagsvärmare och sotnätfjäril. I området finns också den sällsynta buskmusen.

En by med många naturreservat

I byn Älvhyttan hittar du flera naturreservat. Mitt i byn ligger Venakärret - ett så kallat extremrikkärr. En bit längre österut öppnar sig artrika betesmarker i Vena hage och på sydvästra stranden till sjön Älvlången hittar du Näsmarkerna - en artrik skogsbetesmark. Lite längre norrut hittar du ytterligare ett litet rikkärr, nämligen Bromängen.

Tillgänglighet

I det lilla naturreservatet finns en markerad stig som är relativt lätt att ta sig fram på till fots. Vid parkeringen finns ett rastbord med fin utsikt över ängen. På sensommaren går det ibland kor och betar i hagarna.

Håll dig till stigen!

Såväl guckuskon som många andra ängsväxter är känsliga för tramp, så följ stigarna på din vandring genom reservatet.

Teckentolkad info