Messaurebäcken

Messaurebäckens naturreservat har fått sitt namn efter den stora, fritt strömmande bäcken som rinner genom området. Reservatet består mestadels av äldre, brandpräglad naturskog som växer på nordsluttningen mot bäcken, samt branta nipor och raviner i öster. Här finns inga anlagda stigar eller faciliteter för besökare, vilket ger en känsla av orörd natur. Bäcken har få spår av mänsklig påverkan och flyter genom gamla, orörda skogar och myrmarker på sin väg ut i Stora Luleälven.

Skogen i reservatet har till stor del vuxit upp efter skogsbränder, och spår av dessa kan ses i form av brandljud. Längs den nordöstra gränsen finns en mänskligt skapad stenås, troligen från timmerflottningsepoken. Här finns även lämningar av en gammal husgrund och en samisk sommargrav. Området har länge använts som renbetesland av den samiska befolkningen.

Messaurebäckens skogar är varierade och hyser sällsynta arter som rosenticka, lunglav och dvärgbägarlav, vilka trivs i skogar som fått utvecklas naturligt. Vissa arter, som Goliatmusseron och orange taggsvamp, gynnas av de bränder som har inträffat i området.