Hultsfred
Naturkartan samlar de vandringslederna i Hultsfred som är populärast bland våra användare.
Gymnastikplatsen var av enklast tänkbara slag och utgjordes endast av åtta kraftiga stolpar som grävts ner i marken (20 x 10 meter). Mellan stolparna var kraftiga plankor förankrade och i dessa hängde ribbstolar och linor. Här övade och tränade officerare o…
På en karta från 1833 är två marketenteribyggnader inritade. En karta ritad omkring 1870 anger byggnaderna som marketenteri och manskapsbaracker, troligen därför att det på vindarna fanns små enkla förläggningsrum som hyrdes av stamunderbefäl. Lokalerna ägd…
Före 1880 lagades all mat till beväringarna vid kokgropar utomhus. På en karta från 1870-talet är fem stora och två mindre kokgropar inritade. Kockar, beväringar och befäl klagade ständigt på att maten måste lagas vid dessa då röken från elden ofta ställde…
Klagomålen på kokgroparna resulterade i att fyra mathallar, två kokhus, två proviantbodar och två vedbodar uppfördes 1880. Mathallarna saknade väggar och hade jordgolv. De var dragiga. Sand, barr och löv blåste in och blandade sig med maten. Hallarna blev e…
Lokalen hyrdes från 1888 ut till Nässjö Bryggeriaktiebolag. Hyran var 3 000 kronor per år. I en tidningsartikel från 1901 hette det att marketenterierna liksom ölhallen från att tidigare ha varit veritabla syltor efterhand blivit visserligen anspråkslösa me…
Officerarna hade ett ganska stort hemlighus kallat Blombacka och som fortfarande finns kvar. Enligt bestämmelserna fick ingen officer lämna området kring officersmässen och Trianon – avgränsat av en syrenhäck – utan sabel. Denna bestämmelse var till stort b…
Lägerboden (handelsboden) uppfördes i mitten av 1870-talet. Den ägdes av officerskåren och hyrdes ut till någon handelsman i trakten. Här kunde beväringarna köpa kläder, uniformsmössor, tobak, snus, karameller och mycket annat. Byggnaden och dess omgivning…
Byggnaden tillkom 1864 och var två och en halv våning hög. När officerarna blev fler byggdes två flyglar. Efter tillbyggnaden rymde kasernen 40 rum. Vid en våldsam brand 10 oktober 1913 ödelades officerskasernen. En del av lösöret kunde räddas. Regementet v…
Kraven på sjukvård ökade och i maj 1882 mottog fanjunkaren R.F. Johansson nycklarna till det nya sjukhuset. Sjukhuset inrymde två platser för officerare, fyra platser för underofficerare, 60 platser för manskap, bostad för sjukvårdspersonal, två isoleringsr…
Redan på 1830-talet fanns det en arrestlokal på Slätten. En ny arrest byggdes 1888 och hade nummerbeteckning 21. Om en beväring fick arrest hette det att han satt på ”tjugoettan”. Tv arresten och t h sjukhuset Huset hade sju arrestrum varav två med eldstad.…
En gevärssmedja var något som ett regemente inte fick sakna. Var den första smedjan låg vet ingen men 1874 såldes på auktion 100 bajonettfäktningsgevär av äldre modell vid gevärssmedjan. Den gevärssmedja som finns nu blev färdig 1888. Byggnaden inrymde ocks…
Området var samlingspunkten vid beväringarnas nöjestillställningar. Här fick marknadsgycklare sätta upp sina karuseller och cirkussällskapen sina tält. Men först måste man ha regementschefens tillstånd och i regel fick man det till de stora folkfesterna på…
Byggnaden gick oftast under namnet fläskförrådet. Anledningen var att man där förvarade det saltade fläsket, socker, bönor, salt m.m., i stort sett allt som behövdes för matlagning på regementet. Söndagen den 28 augusti 1927 avtäcktes minnesstenen. Stenen v…
Förrådet var avsett för den tyngre materielen och uppfördes troligen omkring 1880. Den var uppförd i två plan och mätte 31,8 x 11,7 meter. Här förvarades bland annat tält och vagnar. Byggnaden såldes på auktion 1927 till Ankarsrums Bruk för 5 150 kronor.
Byggnaden uppfördes 1828 som sjukhus och inrymde tre små sjuksalar och ett behandlingsrum. När det stora sjukhuset togs i bruk 1882 flyttade regementsmusikerna in i huset. Lokalen visade sig vara i minsta laget och 1902 byggdes den till med ytterligare rum…
Naturkartan samlar de vandringslederna i Hultsfred som är populärast bland våra användare.
