Lär dig mer om öring

Öringen är en
anpassningsbar och spridd fisk som ställer förhållandevis höga krav på sin
livsmiljö. Här i Sverige har den olika namn beroende på var den lever;
havsöring, bäcköring och insjööring, men det är i grunden samma art. Insjö- och
bäcklevande bestånd har i regel en dräkt med bärnstensfärgad, gul eller brun
botten och prickar i olika nyanser av rött, svart och vitt.

Öring som lever i vattendrag
hela sitt liv blir i regel mindre än de som är sjölevande. Det beror till stor
del på tillgången och utbudet av föda. I bäckar och åar livnär sig öringen
mestadels på insekter medan de i sjöarna har en mer utpräglad fiskdiet.

Öringen kan förväxlas
med laxen men i Jönköpings län är det inget vanligt förekommande problem då
laxen och öringen bara förekommer tillsammans i Vättern. Om man vill skilja
öringen från laxen finns det några karaktärer att titta på. Öringen har större
mun vilket medför att vinkeln mellan ökat och övre käkbenet är förskjuten
bakåt, hos laxen är vinkeln rak. Öringen har alltid prickar under sin sidolinje
medan det är ovanligt hos laxen. Stjärtfenans bakkant hos öringen är rak medan
laxens är V-formad och stjärtspolen hos öringen betydligt grövre.

Leken sker i bäckar, åar och större älvar vid
strömsatta partier med grusbotten under höst och tidig vinter. Öringen ändrar
sitt utseende när den ska leka och får en brunaktig, guldfärgad eller gråaktig
färg, svarta och röda prickar med en ljus rand runtomkring. Hanarna utvecklar ofta
en stor käkkrok som den kan använda för att stöta bort andra hanar.

En hona kan vara omgiven av flera hanar som vill leka,
men huvudsakligen sker leken i par. Vid leken gör honan gör en lekgrop i
grusbädden där romen läggs och befruktas av hanen.

Öringen växer upp i sitt födelsevatten. En del av
öringarna väljer att vandra ut till en sjö eller hav och en del väljer att
stanna i sitt födelsevatten. Öringen har att starkt så kalla ”homing-beteende”
vilket innebär att den återkommer till sitt födelsevatten när den ska leka.

Öringen kan fångas med många olika metoder. Mete,
spinnfiske, trolling och flugfiske. Generellt sett är öringen ganska svårfångad
och lättskrämd.