Om kyrkornas betydelse för ett gemensamt rotsystem

Av Västerås Stift 2020-04-30

Texten ett gemensamt rotsystem är hämtad ur boken Kraft och Mod(2020) av biskop Mikael Mogren.

För några år sedan träffade jag en fransman som berättade för mig om att han tågluffat genom Sverige. Han hade åkt ända från Malmö till Nordkapp, tur och retur, och slagits av kontrasten mot hans eget land, la France, där varje kvadratkilometer är laddad med historia.
-Hos er ser man skogar och sjöar, skogar och sjöar. Vilket avtryck har historien överhuvudtaget gjort i Sverige? Hur ska man kunna trivas i ert land när man bara ser natur som ser likadan ut hela tiden?
Det var en ganska kritisk fråga. Jag blev tyst en stund och tänkte efter. Hur skulle jag kunna göra tydligt att också uppe hos oss i norr finns det kulturhistoria, miljöer och berättelser som gör landet förståeligt och möjligt att trivas i? Så kom jag på det och svarade kort:

  • Les églises, kyrkorna.
    Så förklarade jag att Sveriges kyrkor, i motsats till hur det är i Frankrike, varken har rensats av revolutionärer eller reformatorer. Sverige har också varit förskonat från krig, och det märks i våra kyrkor. Inte heller har vi hft något överdrivet välstånd, så att kyrkorna blivit som nya under varje ekonomisk blomstringsperiod. Ja sade det inte, men jag tänkte för mig själv på hur Frankrikes revolutioner gjort rent hus i deras kyrkor, och därför ser de ofta både gråa och tomma ut. Så fortsatte jag att berätta om hur varje kyrka i Sverige är som en skattkammare. Även om den är liten, byggd i trä och ligger i glesbygd. Där inne har klenoderna samlats genom århundradena. Orgeln har spelat för de rikaste lika väl som för de fattigaste. I många kyrkor på den svensk landsbygd används fortfarande dopfuntar som är huggna samtidigt som runstenarna. Han häpnade när jag berättade om all den historia som finns dokumenterad i våra kyrkotextilier, och han var tvungen att erkänna att något liknade inte finns i Frankrike.

Kontakta oss

Eva Dellemyr