Prästbodarna

Fäbodstället har fått sitt namn av att prästen i Gagnef förr hade sina djur här om sommaren. År 1663 användes Prästbodarna också av Lars Jönsson klockare och Hans Eliasson från Fors (Västerfors).

Vid storskiftet 1811-1817 hade fäbodarna 24 delägare från främst Österfors, Gröntuv, Gräv och Tjärna, men också från Västerfors och Moje. Buffringsvägen Österfors-Prästbodarna var 30 kilometer och gick via flottbron i Gagnef och färjan vid By. I Säl slutade kärrvägen och därifrån klövjades alla förnödenheter.

År 1812 bestod Prästbodarna av 41 byggnader, varav tio fähus.

Det långa avståndet och avsaknaden av väg ledde till att fäboddriften upphörde relativt tidigt och att många byggnader tilläts förfalla.

Pastoratsboställets fähus revs troligen 1912 och stugan kolades 1917. Sannolikt levererades kolet till Nyhammars Bruk.

Friluftsfrämjandets rastkåta, som uppfördes 1960-1964, byggdes av timmer från rivna och förfallna byggnader.

Sommaren 1933 hade fortfarande fyra hushåll kor på sommarbete vid Prästbodarna. År 1942 upphörde fäboddriften. Sista fäbodkullan var Klara Bohman-Dahlström.

Vid en kulturhistorisk miljöanalys har Prästbodarna beskrivits som ett område med stort kulturhistoriskt och miljömässigt värde.