Flygsandfältet vid Dammsjön, Naturreservat

Området kring Dammsjön har stora geologiska värden. Här finns södra Dalarnas bäst utbildade flygsanddyner med tydliga mjuka sanddyner. Den rörliga sandjorden ger en speciell flora och fauna som är anpassad till dessa förhållanden. Här trivs till exempel den centimeterlånga insekten myrlejonslända och mosippa.
Syftet med reservatet är främst att bevara områdets geologiska värde med en speciell flora och fauna. Området ingår som en del av Gustafsfältet som angetts som ett riksobjekt.

Dynfältet är ett tydligt exempel på flygsandsbildningar från tiden närmast efter det att inlandsisen smälte undan för cirka 9 000 år sedan. Området ger en bra uppfattning om hur sanddyner typiskt ser ut. Med vindens hjälp kom sand i rörelse och byggdes upp till dynfält. Dynfältet nyttjas också i stor utsträckning som exkursionslokal vid geologisk undervisning.

Myrlejonsländan

Myrlejonslända (Myrmeleon formicarius) är en 60-80 mm stor nätvinge. Den finns på sandig mark nära tallskog i sydöstra Sverige, på Öland och Gotland. Den färdiga sländan vet vi inte så mycket om.

Den tillbringar första tiden efter kläckning högt uppe i trädkronorna. Larven (myrlejonet) är ett rovdjur och gräver en grop i sanden. Den ligger sen gömd på botten av gropen och lurar på att myror eller någon insekt ska trilla ned i den lösa sanden. Genom att sprätta sand på bytet hindrar myrlejonet denna att komma upp ur gropen. Den suger ur sitt byte med kraftiga käkar. Myrlejonet rör sig baklänges i sanden strax under ytan då den skall göra en ny grop.

Myrlejonet tar två-tre år innan den förpuppas i marken och omvandlas till slända.