10 Smultronställen i Angarn- och Bogesundskilen i Stockholm

Norra Storstockholm erbjuder fantastiska möjligheter till friluftsliv. Natursköna kustområden och trolska skogar finns i omedelbar närhet till regionens tätorter och det är aldrig långt till en plats där man kan undfly stadens stress och buller. Med denna artikel och tillhörande karta vill vi visa de möjligheter som Angarnkilen och Bogesundskilen erbjuder och ge tips till den som vill bege sig ut i kilarnas natur- och kulturmiljöer.

Tack vare allemansrätten kan vi röra oss fritt i naturen. Men att vistas i naturen innebär också ett ansvar. Vi gör allemansrätt när vi visar hänsyn till djur, natur, markägare och medmänniskor. Här hittar du mer information om de möjligheter allemansrätten ger oss och hur vi gör allemansrätt genom att visa hänsyn och respekt. Det är lätt att göra allemansrätt!

Nedan presenteras tio utvalda smultronställen som erbjuder extra intressanta natur- och kulturupplevelser. Dessa platser är markerade med på kartan och är utrustade med stigar, informationstavlor och ibland även toaletter. Välkommen ut i kilarna!

---

Utforska 10 fantastiska smultronställen

1. Storsjön – Slottsruin och Naturstig

Norr om Storsjön, nära Lindholmens gård ligger Vasakullen som fått sitt namn från det slott som låg på kullen fram till slutet av 1700-talet. Vid tiden för Gustav Vasas födelse ägdes slottet av den blivande kungens närmaste släktingar. Därmed finns det spekulationer om att Gustav Vasa är född just här, i slottet på Vasakullen. Den ekbevuxna kullen ligger vackert beläget mellan Storsjön och Lillsjön, så det är inte svårt att förstå att det är ett naturligt läge för en pampig byggnad. Ta gärna en promenad genom allén till Lindholmens herrgård förbi fårhagar och lövträdsmarker.

Söder om Storsjön sträcker sig den fem kilometer långa Veda naturstig genom ett varierat skogslandskap där många fåglar trivs invid sjön. Skogen har genomgått en omfattande restaurering för att få till ett mer varierat skogslandskap och därmed öka skogens mångfald. Naturstigen går genom en pelarsal med stora tallar, ett område som domineras av björk, en sumpskog som regelbundet översvämmas, en ekbacke och en hagmark. Pedagogiska informationsskyltar beskriver de naturvårdsinsatser som har gjorts och vilka djur och växter som kan tänkas gynnas av respektive åtgärd. Här kan man lära sig vilka fåglar som trivs i de fuktiga markerna runt sjön, samt att en ek växer i 300 år, mognar i 300 år och åldras i 300 år.

2. Vadadalen – Sandbin och Sångsvanar

Genom Vadadalen rinner Helgöån som är en del av Långhundraleden – de sista resterna av det som på vikingatiden var en farled. Längs Långhundraleden kunde man ta sig med båt från Saltsjön till det som idag kallas Gamla Uppsala. Sedan dess har vattendjupet minskat betydligt som ett resultat av landhöjningen. Man har också dränerat landskapet längs leden, exempelvis den sjö som på 1800-talet fyllde Vadadalen. Området har ett odlingslandskap av ålderdomlig karaktär med betade fuktängar i de nedre delarna och artrika torrbackar i de övre. Här finns en fantastisk blomsterprakt med mängder av blommande backsippor i månadsskiftet april – maj.

Längs Vadadalen finns ett flertal fornlämningar som vittnar om att människor har bott och färdats längs med vattenleden under en lång tid. Vid Vada kyrka norr om Brottby finns de tre stora sjökullarna som är kungagravar från folkvandringstid, eller möjligen från vikingatid. Med lite fantasi är det lätt att föreställa sig hur imponerande sjökullarna måste ha varit när man för tusen år sedan kom med båt från Garnsviken. De tre kullarna tornade upp sig på västra stranden när man närmade sig Vada. Gården Stora Benhamra som ligger norr om Vada kyrka var under historisk tid en kungsgård. Här finns en av länets mest värdefulla hagmarker med hävdberoende arter som kattfot, jungfrulin, backtimjan och den lilla ormbunken låsbräken.

I samband med snösmältningen på våren uppstår vissa år översvämning på de flacka markerna i dalbottnen. Det lockar till sig ett rikt fågelliv med rastande sångsvanar, änder och vadare.

3. Össeby-Garn – Kulturbygd vid Vatten

I Össeby-Garn ligger de historiska sevärdheterna tätt. Uppifrån kyrkogården kan man blicka ut över ett landskap som bär spår av mänsklig aktivitet sedan mycket lång tid. Läget var en naturlig mötesplats och lämpligt för bosättningar längs med den vikingatida vattenvägen Långhundraleden. Tidigare var Össeby respektive Garn två byar med var sin kyrka som låg på var sida om Husåns utflöde i Garnsviken. Össeby kyrka övergavs efter en brand men ruinen efter kyrkan från 1400-talet finns kvar. Kyrkoruinen är vackert belägen och används idag för gudstjänster och dop under sommaren.

Följer man vägen österut från Össeby-Garns kyrka kommer man efter ca 200 m till två små stugor på vänster sida av vägen. Här på Klockarborg bodde familjen Söderberg från och med 1876 och de fick så småningom tio barn. Ett av barnen bodde kvar i huset fram till 1970-talet med ytterst begränsade moderniseringar. Därför är bostaden och miljön i stort sett bevarad som den var för mer än hundra år sedan. Föreningen Klockarborgs vänner äger och underhåller byggnaderna och håller öppet för besökare under sommarhalvåret. Barnen Söderberg gick i skolan i Lilla Garn, och även skolan är bevarad som museal miljö. Här inryms Vallentuna skolmuseum som är en komplett skolmiljö med skolsal och lärarinnebostad från 1910. Det finns också ett rum fullt av skolplanscher från 1870- till 1960-talet.

4. Tärnan – urskogsmiljö i väglöst land

Sjön Tärnan med omgivande barrskogar ingår i ett av de största obebyggda områdena i Stockholms län. Den kuperade terrängen växlar mellan höglänt hällmarkstallskog och sänkor med små mossar, eller djupa, långsmala sjöar. Närmare vildmark än så här är svårt att komma i Stockholmstrakten. Öster om sjön Tärnan ligger naturreservatet Exerman-Hersby, det största skogsområdet i Tärnanområdet, som är relativt opåverkat av skogsbruk. Här finns en stor rikedom på död ved, vilket är en livsförutsättning för många arter av insekter, vedsvampar, mossor och lavar.

Väster om sjön ligger naturreservatet Bromseby som är mindre än Exerman-Hersby, men mer lättillgängligt för vandraren. Roslagsleden passerar förbi genom de vackra hagmarkerna vid Tärnholm, som ligger alldeles i reservatets utkant. Bromseby är ett relativt opåverkat skogsområde med höglänta hällmarker och en tallmosse. På hällmarkerna växer stora urskogstallar med mycket vackra former. Många tallar är över 300 år gamla. Området kring Tärnan lämpar sig allra bäst för den som vill uppleva naturen på egen hand, som söker avskildhet och vildmarkskänsla. Eftersom antalet vandringsleder och stigar är begränsat, bör den som vill ta sig fram fritt i markerna gärna förbereda sig med hjälpmedel som karta, kompass eller GPS.

5. Wira Bruk – småskalig bruksmiljö i storslaget kulturlandskap

Wira bruk är en hantverksmiljö med gamla anor. Smedjan startade sin verksamhet i början på 1630-talet och var under stormaktstiden helt fokuserad på tillverkning av vapen och leverans av värjor och andra vapen till svenska armén. Fram till slutet av 1700-talet hade Wira bruk till och med ensamrätt för leveranser av vissa vapen till armén. Med fredligare tider övergick tillverkningen mer och mer till bruksartiklar som liar och yxor. Det gamla bruket var vid liv fram till 1948, men på 1960-talet renoverades smedjan och idag finns en ny generation av konstsmeder vid Wira som har tagit upp smidesverksamheten och även säljer sina produkter i en butik inrymd i den gamla inspektorsbostaden.

Stora delar av det lilla samhälle som var centrerat kring Wira bruk finns idag bevarat. De flesta av byggnaderna är från 1700- och 1800-talet och de består av smedjor och andra hus som är relaterade till industrin, men där finns också en rättarbostad och flera andra boningshus. Det äldsta bevarade huset är tingshuset som är en vacker, rödmålad 1700-talslänga med klocktorn på taket. I det gamla brygghuset finns numera en kaffestuga och i Åldermannahuset är ett museum inrättat.

Brukets lokalisering till platsen beror främst på möjligheten att utnyttja vattenkraft. Genom bruket rinner Virån som avvattnar sjön Viren och rinner ut i Losjön. Längs med Virens östra strand löper rullstensåsen Lohäradsåsen, som skapat en speciell naturtyp med flacka strandängar och ett flertal naturliga sandstränder runt sjön. På strandängarna växer kärrspira, kattfot och jungfrulin, och vänder man blicken uppåt kan man ha tur och få se lärkfalken när den jagar över markerna kring sjön.

6. Angarnsjöängen – Fågelsjö med Historia

Angarnsjöängens naturreservat ligger bara ett par kilometer utanför Vallentuna och är en av Sveriges bästa fågellokaler. Även om många besökare kommer för fåglarna, är det inte bara fågelskådare som lockas av ett besök till naturreservatet. Utsikten över de betade strandängarna är mycket vacker och den iordningställda vandringsleden Sjöängsslingan (6,7 km) är lättgången och passerar förbi en av Stockholmstraktens största och mest innehållsrika hällristningar. Den så kallade Örstaristningen är från bronsåldern, ca 1000 f.Kr. och föreställer två skepp, samt två hästar som drar en vagn med fyra hjul. Roslagsleden går också igenom området.

Angarnsjöängen rymmer många fåglar året om, men särskilt under vår och tidig sommar är myllret av fåglar en imponerande upplevelse. I april och maj rastar stora flockar av vadare, gäss och änder. Alla svenska arter av simänder ses regelbundet och många av dem häckar här, bland andra årta, snatterand och skedand. Flera andra fågelarter använder Angarnsjöängen som rastplats till och från sina häckningsplatser i norra Sverige och Arktis. Under hösten rastar stora flockar med säd-, grå- och kanadagäss och i början av september är chansen stor att få se den vackra blåhaken som mellanlandar på väg söderut. Flyttfåglarna stannar ett tag, äter upp sig och vilar innan de fortsätter sin flyttning. Därför kan sammansättningen av fåglar vara högst varierande från tid till annan för den som besöker naturreservatet regelbundet. Det är också en del av Angarnsjöängens stora tjusning.

7. Domarudden – knutpunkt för friluftsliv

Domaruddens friluftsgård är en utmärkt utgångspunkt för den som vill vandra i trolska och vackra skogsmiljöer. Kring friluftsgården finns preparerade motionsspår, men här passerar också både Roslagsleden och Blå leden. Omgivningarna kring friluftsgården är ett mindre naturreservat och om man följer motionsspåret norrut, så kommer man snart till det betydligt större reservatet Trehörningsskogen som har en urskogsliknande karaktär med många våtmarker som kärr och mossar.

Den småkuperade terrängen har gjort att skogen är högst varierande även inom relativt korta avstånd. En sådan rikedom på miljöer skapar också bra levnadsbetingelser för många fler organismer som var och en hittar sin plats, eller ekologiska nisch som biologerna säger.

Exempelvis finns i Trehörningsskogen den lilla hönsfågeln järpe som lever sitt liv i täta och fuktiga blandskogar, men där finns också tjäder som söker sig till gammal barrskog med stora träd. Det gamla torpet Domarudden har fungerat som vandrarhem sedan 1940-talet.

Besökare har ett stort utbud av aktiviteter att välja bland. Beroende på säsong kan man springa eller åka skidor i motionsspåren, fiska ädelfisk i Drängsjön eller bada.

8. Prästgårdsmarkerna – lärorik vandring genom hagmarker

Prästgårdsmarkerna består av ett gammalt jordbrukslandskap med ängs- och hagmarker där djur betat i hundratals år. Området som nyligen fått status som ett Natura 2000-område har rik förekomst av växter som är beroende av bete och slåtter. Backsippor blommar rikligt på våren och här finns även den sällsynta finnögontrösten som är med på den svenska rödlistan över hotade arter. Intressant för området är de skogsbeten i områdets centrala och sydostliga delar, som representerar en markanvändning som blir alltmer ovanlig, inte bara i Sverige utan i hela Nordeuropa.

Genom Prästgårdsmarkerna sträcker sig en 3 km lång kulturstig med informationsskyltar som berättar om platser som stigen passerar. Här beskrivs äldre historiska spår som gravfält från järnålder och vikingatid, men även betydligt mer sentida objekt som kyrkskolan från 1901. Informationsskyltarna längs med stigen förklarar också områdets naturtyper som hagen, hygget, ekbacken, kärret och myren. Kanske den mest spännande skylten är den som ger svar på frågan: Vad bor i en koblaja?

9. Rönninge by & Skavlöten - lantrasdjur och svalkande bad

Ett stenkast från Täbys moderna bostadsområden, vid Rönningesjöns östra strand, ligger en välbevarad gårdsmiljö med hus från 1600-talet. Rönninge by är numera ett friluftsmuseum där man bedriver ett visningsjordbruk med odling och uppfödning av djur av gamla svenska lantraser. Här finns nordsvenska hästar, kor, grisar, höns och kaniner som delvis sköts av den lokala 4H-klubben.

Rönninge by och skogarna norr och österut blev 2002 avsatt som naturreservat för att säkra framtida möjligheter till tätortsnära friluftsliv och för att utveckla områdets naturvärden. Mycket av naturvärdena är knutna till gamla tallskogsbestånd och i området finns även den mycket ovanliga tallhartickan som är en svamp som bara lever på tallar som tillåts nå en hög ålder.

I reservatets norra del ligger Skavlötens friluftsgård med en badplats i Rönningesjön. Det som lockar flest besökare till friluftsgården är det omfattande systemet av motionsspår. Vintertid ger preparerade spår möjlighet till skidåkning och när isen är tjock nog plogas en 5 km lång bana för skridskoåkning på sjöisen. Efter en tur i motionsspåret kan man bada bastu, duscha eller ta ett dopp i Rönningesjön. För den modige finns möjlighet till en kort simtur även vintertid, då en vak hålls öppen vid badbryggan.

10. Bogesundslandet – herrgårdsmiljö och stora skogar

Bogesundslandet är ett kustnära kulturlandskap som präglats starkt av att markägaren Bogesunds säteri och dess adelsherrar som styrde över bygden under nära 300 år. Den slottslika herrgårdsbyggnaden ligger längst i sydöst på Bogesundslandet och omges av en lummig park med stora träd. Under sommaren ges guidade visningar där åhörarna får höra berättelserna om slottets spännande historia, allt från stormaktstiden fram till idag.

Under 1700-talet fanns fler än hundra gårdar och torp på halvön som lydde under Bogesunds säteri. Många äldre gårdar och torp finns kvar, men andra är endast bevarade som husgrunder eller genom det landskap som skapats av människorna och deras husdjur.

Betande djur och ängsslåtter har varit förutsättningen för utvecklingen av de blomsterrika naturbetesmarker som idag finns kring gårdarna Frösvik, Sundby och Broknäs. För övrigt domineras landskapet på Bogesundslandet av barrskogar av varierande karaktär. Här finns både slutna granskogar och mer öppna hällmarkstallskogar. På vissa håll bryts barrskogsdominansen av sammanhängande bestånd av ädla lövträd. Inte minst är den parklika lindskogen söder om Frösvik en unik miljö och väl värt ett besök. Längst i öster på Bogesundslandet, strax innan bron till Vaxholm, ligger Montebello som är en park med stora lövträd och utpräglad lundflora. Här växer ett sammanhängande bestånd av avenbok, som är ett trädslag man annars mest hittar i sydligaste Sverige.

---

Tips!

• Vandra: Roslagsleden och Blå leden tar dig genom flera av dessa smultronställen.
• Paddla: Långhundraleden erbjuder en historisk vattenväg för kanotpaddling.
• Fiska: Fritt kustfiske och många fina insjöar med sportfiske.
• Vinter: Plogade skridskobanor på Rönningesjön och Vallentunasjön.