Ryssnäs, Naturreservat

Här finns tallskog, alvarmark, nakna klapperstensfält, agmyrar, strandäng och en torvmosse. Men även hjortron, spindelblomster, fikon och en engelsk kyrkogård! Ryssnäs har mycket att bjuda på.
Ryssnär är ett 200 hektar stort naturreservat som ligger på Fårös sydspets. Redan på namnet hörs det att det är något särskilt med det här naturreservatet. Sannolikt var det här en plats dit ryska handelsfartyg seglade för länge sedan. Udden längst i söder har fått namnet Ryssudden.

Vegetationen på Ryssnäs domineras av tallskog omväxlande med alvarmarker och nakna klapperstensfält. Vanliga växter på reservatets torrare delar är tulkört, backtimjan, brudbröd, gul, vit och kantig fetknopp, jord-, nick- och spåtistel, knölsmörblomma, småfingerört, stånds, solvända, gul- och vitmåra, liten blåklocka, axveronika, kungsljus och kattfot. Buskskiktet domineras helt av enar. Inom området finns några agmyrar, av vilka Hyluvät är den största. Innanför Häjdeviken finns ett mindre strandängsområde. Ett extremt udda växtinslag på Ryssnäs är det fikonträd (!) som står i ett röse vid Ryssudden.

Graunkullamyr är en av Gotlands få torvmossar, och myren utgör Gotlands enda växtplats för hjortron. I den här förhållandevis kalkfria miljön kan man dessutom hitta arter som linnéa, ögonpyrola, spindelblomster och knärot.

Den sydligaste delen av Ryssnäs har ett rikt fågelliv. Här häckar stora mängder fiskmåsar, silvertärnor och småtärnor samt vadare som storspov, rödbena, tofsvipa, större strandpipare och roskarl. Andra fågelarter som häckar i reservatet är ejder, grågås, trana och trädlärka.

Särskilt i den norra delen av reservatet finns gott om gamla tallar, något som skapat förutsättningar för en rik fauna av vedlevande insekter. Bland annat kan man här träffa på en av vårt lands största skalbaggar, smedbocken. Betande lamm har präglat landskapet i århundraden och enstaka småhus med agtak till skydd för lammen, så kallade lambgift, har därför uppförts.

Förutom Ryssland har ytterligare ett land har satt sin prägel på näset. Under Krimkriget 1853- 1856, mellan det ryska imperiet och en allians bestående av bland annat Storbritannien och Frankrike, använde engelska och franska flottenheter Fårösund som bas i Östersjön. Under kriget anlöptes denna hamn av flera hundra fartyg, både örlogsfartyg och andra. I slutet av augusti 1854 bröt en koleraepidemi ut i Fårösund, en epidemi som främst drabbade besättningarna på de fartyg som låg i hamnen. I samband med detta uppfördes två sjukbaracker på Ryssnäs utsida, och i närheten av barackerna köpte engelsmännen in en bit mark för att använda som begravningsplats. Ett 20-tal engelska sjömän fick här sin sista vila.