Mariakyrkan

MARIAKYRKAN

Sigtuna är Svearikets äldsta stad, grundad omkring 980, och
var centrum för den kristna missionen i Sveariket. Den kungliga stadsplanen
från 900-talet följs fortfarande. Ruiner av tre 1100-talskyrkor finns kvar,
däribland kungs- och biskopskyrkan S:t Per, fler har försvunnit. Mariakyrkan
var klosterkyrka, byggd på 1240-talet av dominikaner som Mälardalens första
tegelbyggnad, nu stadens församlingskyrka. I Mariakyrkan finns bl a skriften ”Jungfru
Maria och Mariakyrkan Sigtuna” att köpa.

Grundandet av klostret på 1200-talet gick inte smärtfritt
men gynnades av ärkebiskopen i Uppsala vid namn Jarler. Han färdades en sista
gång till Sigtuna 1255 och fick sin grav i den just färdigbyggda klosterkyrkan,
idag Mariakyrkan, där munkarna kunde fira själamässor för hans frälsning från
skärselden. Gravplatsen syns än, som en valvbåge längst fram i kyrkan.

Efter reformationen på 1500-talet blev Mariakyrkan åter
skådeplatsen för en storstilad begravning av riksrådet och friherren till
Steninge Christer Gabrielsson Oxenstierna år 1592. En personligt utformad upphöjd
stenhäll i koret markerar graven. Makten och härligheten, dvs rikedomen, i
landet hade flyttats från kyrkans män i stiftsstäder och kloster till kungen
och adeln på sina gods. Frihetstiden i Sverige på 1700-talet med ökat folkligt
inflytande innebar ett tillfälligt uppsving för småstaden Sigtuna. Rakt fram
när man lämnar Mariakyrkan ser man det Gernerska gravkoret från 1757 som får
symbolisera den nya stoltheten och välståndet. Överste Albrekt Gerner
residerade på Wenngarns kungsgård.

Ur “Ingegerdsleden:
Pilgrimsled för andlighet, kultur och fred” utgiven av Svenska kyrkan. Finns
som PDF: https://www.svenskakyrkan.se/filer/Ingegerdsleden_bok.pdf